58
rector och conrector, voro vanligen ledare av musikövningarna, åtminstone i de övre klasserna. I de lägre fingo klasslärarna själva leda sången. Skolordningen föreskriver särskilt, vilka delar av musiken, som skola läras i varje klass: I första Davids och Luthers psalmer under klasslärarens ledning, i andra den liturgiska koralsången, särskilt mässans delar (Kyrie, Venite) även under klasslärarens ledning; i tredje och fjärde lärde man sedan de svårare liturgiska kyrkosångerna, såsom antifoner, responsorier och flerstämmig sång, under rectorns, conrectorns eller högste klasslärarens ledning. På söndagen skulle liksom förut förhör äga rum, och bestämdes detta till kl. 12 på dagen (förut efter aftonsången).
De läroböcker i musik, som skolorna betjänade sig av, voro ej överallt desamma. 1611 års skolordning föreskrev i trivialskolans tredje klass ett “Compendium musices” utan namngiven författare, i fjärde klassen “Musica Henrici Fabri“. Denna sistnämnda musikbok av Henrik Faber kan ej vara någon annan än denne författares för tyska skolor avsedda bok “Compendiolum musice pro incipientibus“, vilken under tiden 1548—1665 upplevde ej mindre än 37 upplagor. I svenska skolbibliotek förekomma dessutom musikläroböcker av J. Burmeister, G. Shaw och N. Listenius. En direkt för svenska skolor avsedd lärobok i musik utgavs 1622 från Reusners tryckeri i Stockholm av dåvarande kyrkoherden och kontraktsprosten i Häradshammar, Linköpings stift, förre rektorn vid Söderköpings skola, Laurentius Laurinus (f. 1573; † 1655). Bokens titel lyder: “Musicæ rudimenta pro incipientibus necessaria. Svetica interpretatione illustrata.“ Texten är både på latin och svenska. Indelningen är följande:
