av personer föreställande mytologiska personer. En ringränning bildade vanligen avslutningen. Det musikaliska elementet träder oftast tillbaka. Vid ett upptåg, vilket föranstaltades vid drottning Kristinas kröning den 24 okt. 1650, intager likväl musiken en mera gynnad ställning. Upptåget benämndes “La pompe de la Felicité“. Tåget inleddes av 8 trumpetare och 1 pukslagare. Därefter följde Örlig och Mars, beledsagade av tre danserskor, spelande luta, harpa och violin. Efter Venus’ vagn följde berget Parnassus, vid vars fot de nio muserna sutto “alla på åtskillige instrument spelandes“. Efter några tal av Amor och Apollo avslöts det hela av en “Concert des muses“.
En föreställning om dansmusikens utseende vid denna tid kan handskriften I. M. Tab. 109 i Uppsala giva. Den tillhörde en gång hovkapellet och synes stå i nära samband med de 1647 inkallade sex franska violinisterna. Att dessa danser spelats vid Kristinas hov kunna vi taga alldeles för givet.
Utförandet av dessa stycken tillföll vanligen utländska skådespelartrupper och musikanter. Det äldsta kända skådespelarsällskapet var Christian Thum’s, vilket under tiden 1628—1652 utförde komedier såväl vid hovet som för allmänheten. År 1647 fick residenten i Helsingör, Durelius, befallning att engagera några engelska musikanter, vilka förut varit i danske konungens tjänst. 1648 träffa vi en trupp enge komedianter i Stockholm. Angående alla dessa sällskaps prestationer saknas varje underrättelse. Några polska musikanter hade i början av år 1652 infunnit sig, men lämnade riket redan den 14 aug. samma år. En ny trupp italienska musikanter inkallades 1652 i riket. Den 27 november anlände de till
