ring. Fasolt lovar att avstå Freja för ringen. Gudarna gå ned till underjordens rike och lyckas genom list rycka ringen från Alberik. Denne uttalar då en förbannelse över alla, som komma att få ringen i sin hand: »Som med harm den blev mitt rov, förbannas denna ring. Ej den lycklige lyse dess ljusa glans. Vem den beskärs, han sarges av sorgen. Och vem den ej har, han hetsas av hat. — Hans liv till last skall i leda förgå, ej ringens herre, men ringens träl, tills i denna hand vad mig rövats åter jag håller.» Wotan vänder tillbaka och lösköper Freja. Dock har han redan hemfallit åt straffet, och gudarnas undergång väntar. Fasolt drabbas själv ögonblickligen av förbannelsen, i det hans broder Fafner dödar honom och bemäktigar sig guldet. Denne lägger sig som en stor ormdrake för att vakta sitt guld.
Valkyrian handlar sedan om wälsungarna — Odins barn Siegmund och hans tvillingsyster Sieglinde. Denna senare är gift med Hunding, som hon dock aldrig älskat. Siegmund kommer förföljd och söker skydd i deras hus. Sieglinde visar på ett svärd, som Wotan fäst i en trästam. Den som kan rycka det ut, skall äga det. Ingen har förut lyckats. Siegmund går fram och griper svärdet. Båda hänge sig åt sin unga kärlek och lycka. — Wotan och hans älsklingsvalkyria Brynhilda samtala. Hon skall skänka seger åt Siegmund, som nu förföljes av Hunding. Fricka kommer dock emellan och säger, att Siegmund skall gå under, ty han har brutit gästvän-
