»När jag vid hemresan från en höjd blickade tillbaka över Prag, smälte jag i tårar, kastade mig till jorden och kunde på länge ej av min häpne vän förmås att vandra vidare.»
I Prag lärde han även känna E. T. A. Hoffmanns noveller och fick en stor beundran för denne romantiker.
Hösten 1828 flyttade Rosalie till Hamburg och modern slog sig då ned i Leipzig. Nu ville Richard ej längre vara ensam i Dresden. Skolan hade blivit honom allt mera besvärlig, fastän han nu var i gymnasiets secunda och således ej hade mer än ett år i prima till studentexamen. Modern lät honom därför komma till sig i födelsestaden, och där sattes han i Nicolaigymnasiet. Men ack! det blev än värre där. I stället för att få fortsätta i samma. klass, flyttades han ned i tertia, och då lärarna ej hade sinne för litteratur utan blott lade vikt vid grammatika, förlorade Richard varje intresse för skolan och föredrog att, utan moderns vetskap, driva egna studier. Dessa hans självtagna utflykter i poesiens värld understöddes av farbror Adolf, som nu trädde ledande in i hans liv. Denne hatade allt skoltvång och sjöng ut med sin ovilja för brorsonen, som allför gärna åhörde honom. Den tyska romantiska litteraturen lästes med begärlighet och farbrodern ledde studierna. Det var vida nöjsammare än den tråkiga skolan.
Hittills hade Wagner ej känt någon nämnvärd lust för musik, åtminstone ej någon håg för att
