Sida:Norlind Wagner 1923.djvu/46

Den här sidan har korrekturlästs

44

på våldsmännen. Adriano, Colonnas son, som älskar Irene, lovar skydda henne för varje fara. Folket hyllar Rienzi, som uppmanar dem till strid mot förtryckarna. Andra akten börjar med segerfanfarer. Rienzi har segrat och hyllas, Colonna och Orsini äro fångna men benådas. De spinna likväl genast ränker mot honom. Adriano kommer och får av sin fader höra, att Rienzi skall mördas. Rienzi kommer som romersk folktribun och mottager folkets vördnadsvärda hälsning. Orsini störtar fram och stöter en dolk mot hans bröst men sårar honom ej, då han har pansarskjorta under tunikan. Colonna och Orsini dömas nu till döden, men Adriano ber om nåd för sin far och Rienzo stämmes till mildhet under folkets stora misshag. I tredje akten har kriget blossat upp på nytt. Folktribunen är beredd till strid och Adriano söker förgäves avstyra kampen. Han lovar hämnd. Med fjärde akten börjar Rienzis olycka. Folket knotar över hans mildhet, som förorsakat ett nytt inbördeskrig, kyrkan är mot honom och kejsaren vägrar honom skydd. Då Rienzi vill inträda i kyrkan, mötes han av kyrkans bann. Adriano vill rycka Irene till sig, men hon stöter honom stolt från sig. Femte akten börjar med en bön för Rom av Rienzi. Folket vill taga hämnd, och då de ej våga lägga hand på honom, stickes Capitolium i brand med Rienzi, Irene och Adriano.

I musikaliskt hänseende visar Wagners drama gent emot Meyerbeers stora opera en avgjort större