46
»Den flygande holländaren» hade en avgjort enhetligare stil än »Rienzi». Man märker, att Parisvistelsen varit av betydelse. Han hade kommit in i en stor musikstad, hört mycket musik av allra bästa art, tillägnat sig Stora operans breda stil och den moderna orkestertekniken. Bäst av allt var väl, att han ej längre kände sig bunden av en egen plats vid en liten landsortsscen. Rienzi var visserligen skriven med tanke på stora operahus, men denna frihet från tvång var då ännu blott av teoretisk art. Själv hade han hittills ej känt friheten utan endast anat den. »Den flygande holländaren» däremot hade tillkommit i storstaden, där han odelat kunnat ägna sig åt sitt verk utan hämmande skrankor.
Ett utmärkande drag i det nya dramat är koncentreringen och förenklingen i handling. Den flygande holländaren längtar efter förlossningen genom döden men kan ej ernå den utan en kvinnas kärlek. Vart sjunde år får han stiga i land och finna vila. Han har nu kommit till Norges kust och träffar där Daland, som erbjuder honom gästfrihet. Holländaren anhåller om hans dotters hand och får faderns jaord därpå. Andra akten: Senta — Dalands dotter — sitter vid sin spinnrock och sjunger den gamla balladen om holländaren. Hon avslutar visan med en bön att den biltoge måtte visa sig, så att hon skulle kunna skänka honom frälsning. Hennes trolovade Erik kommer in och ber henne tänka på eget hem vid hans sida.
