det bejakande, det egna, det med mig själv sammansmältande. Det ögonblicket skänkte mig detta. En ljuv kvinna, skygg och försagd, kastade sig modigt mitt i smärtornas och plågornas hav för att giva mig detta härliga ögonblick, för att säga mig: jag älskar dig!»
Vid denna tid (1857—58) komponerade han fem av sina mest gripande solosånger och tillägnade dem Mathilde: »Der Engel»; »Schmerzen»; »Träume»; »Stehe still»; »Im Treibhaus». De kunna betraktas som förstudier till »Tristan». Musiken till sitt nya drama började han nu omedelbart och hade redan i april 1858 första akten färdig i partitur. Han funderade redan på en lämplig plats att få verket uppfört. Storhertigen av Baden hade visat honom mycken aktning och förståelse, och han trodde sig därför i Karlsruhe ha funnit den rätta teatern för »Tristan».
Ett tungt slag skulle dock snart träffa honom och ännu en gång beröva honom ett hem. Minna bröt ett av sin mans brev till Mathilde; nu hade hon äntligen svart på vitt och gick in till fru Wesendonk samt utfor i smädelser mot henne. Därmed var allt slut. Minna sändes till Dresden, familjen Wesendonk reste till Berlin och Wagner for den 17 augusti 1858 till Venedig.
