MAKCI, 14.
Men han lämnade linne-
klädet kvar och flydde na- ken från dem.
Och de förde Jesus
bort till öfversteprästen, och med honom kommo alla öf versteprästerna och de äldsta och de skriftlär- da.
Och Petrus hade följt
långrt efter honom ända in i öfversteprästens palats och satt bland tjäname och värmde sig vid elden.
Men öfversteprästema
och hela rådet sökte vitt- nesbörd mot Jesus för att låta döda honom, men de funno intet.
Ty många vittnade
falskt mot honom, men vittnesbörden voro icke samstämmiga.
Då stodo några upp och
vittnade falskt mot honom och sade :
Vi hafva hört honom
säga: Jag skall bryta ned detta tempel, som är gjordt med händer, och på tre da- gf^ bygga upp ett annat, som icke ftr gjordt med händer.
Men icke ens så blef de-
ras vittnesbörd samstäm- migt.
Då stod öfversteprästen
upp ibland dem och frågade Jesus, sägande : Svarar du (63) Matt. 26, 67 f . Lak. 2S, 54 f . Joh. 18, 13. 24. (56) Matt. 28, 5» f . (58) Mark. 16, 29. Joh. 2, 19. (82) P». 110,1. Mark. 18, 26. Rom. 14, IIÄ intet till det, som dessa vittna mot dig?
Men han teg och sva-
rade intet. Åter frågade öfversteprästen honom och sade till honom: Är du Kri- stus, den välsignades Son ?
Och Jesus sade : Jag är
det, och I skolen få se Män- niskosonen sitta på kraf- tens högra sida och komma med himmelns ^yar.
Då ref öfversteprästen
sönder sina kläder och sade: Hvad behöfva vi mera nå- erra vittnen ?
I hafven hört hädelsen.
Hvad synes eder? Och alla dömde honom skyldig till döden.
Och några begynte
spotta på honom och öf- vertäcka hans ansikte och slå honom med knytntU- vama och säga till honom : ' Profetera I Och tjäname kindpustade honom.
Och då Petrus var
nere på gården, kom en af öfversteprästens tjänste- kvinnor.
Och då hon fick se Pe-
trus värma sig, såg hon på honom och sade: Du var ock med Jesus från Nasa- ret.
Men han nekade och
sade : Jag vet icke, ej hel- ler förstår jag, hvad du sä- . 1 Teas. 4, 16. Upp. 1. 7. (66) Eb.60,6. Liik.22,6Sf. (66) Matt. 26, 68, 69 f . Laic 28, 66 f. Joh. 18, 17, 26 f.
