Sida:Normalupplagan (1911).djvu/139

Den här sidan har inte korrekturlästs

LUKAS, 6. vara stor, och I skolen vara icke ser bjälken i ditt eget den Högstes barn, ty han Kr mild emot de otacksam- ma och onda.

Våren fördenskull 

barmhärtiga, såsom ock eder Fader är barmhärtig.

Och domen icke, så sko- 

len I Icke varda dömda; fördomen icke, så skolen I icke varda fördömda; för- låten, så skall eder varda förlåtet.

Gifven, så skall eder 

varda gifvet. . Ett godt mått, packadt, skakadt och öfverflödande, skall man gifva i edert sköte, ty med samma mått, hvar- med I maten, skall det mä- tas åt eder igen.

Och han sade till dem 

en liknelse: Icke kan väl en blind leda en blind? Falla de icke båda i gro- pen?

Icke är lärjungen öf ver 

sin mästare, men hvar och en fullärd blif ver såsom hans mästare.

Men hvarför ser du 

grandet, som är i din bro- ders ögra, men blifver icke varse bjälken, som är i ditt eget öga? St Eller huru kan du säga till din broder: »Broder, låt mig taga ut grandet, som är i ditt öga», du som SMfttt. 7. 1 f. Rom. 9, 1. 1 ■.4,«. (M) Ords. 19. 17. MÄrk. i, %L Oal. 6, 7. (99) MaU. lA. 14. m MmU. 10, fL Job. 13. 18. 16, Öga? Du skrymtare, tag* först ut bjälken ur ditt öga, och sedan skall du se klart nog för att uttaga grandet, som är i din bro- ders öga.

Ty det finnes icke ett 

godt träd, som bär dåUg frukt, ej heller ett dåligt träd, som bär god frukt ;

ty hvart och ett träd 

varder kändt af sin frukt, ty icke hämtar man iikon af törnen, ej heller skördar man vindrufva af törn- busken.

Den goda människan 

frambär godt ur sitt hjär- tas goda förråd, och den onda människan frambär ondt ur sitt hjärtas onda förråd, ty hvaraf hjärtat är fullt, däraf talar hennes mun.

Men hvarför kallen I 

mig Herre, Herre och gö- ren icke, hvad Jag säger?

Hvar och en som kom- 

mer till mig och hör mina ord och gör dem. Jag skall visa eder, hvem han är lik.

Han är lik en man, som, 

när han byggde ett hus, grräf de djupt och lade grun- den på hälleberget; men då öfversvämning kom, bröt floden fram mot det huset men förmådde icke . (11) Ma4^ 7, 8 f. (43) Matt. 7, 16 f . (46) Hos. 8, 2. Matt. 7, 21. liom.2.1S. Jak.1,22. (47) Matt. 7.24 f.