JOHANNES, 7. miff och icke ftnna mig, och: Bär Ja^r är, dit kunnen I icke komma? 3 T Men på den sista, den stora dagen 1 högtiden stod Jesus och ropade, sä- gande ; Om någon törstar, så komme han tili mig och dricke 1
Den som tror på mig, af
hans lif skola, såsom skBif- ten har sagt, flyta ström- mar af lef vande vatten.
Men detta sade han om
Anden, hvilken de, som trodde på honom, skulle undfå, ty den Helige Ande var icke ännu gifven, eme- dan Jesus ännu icke var förhärligad.
Då nu många af folket
hörde detta tal, sade de: Denne är för visso profe- ten.
Andra sade: Denne är
Kristus. Men andra sade : Icke kommer väl Kristus frånGaliléen?
Säjger icke skriften, att
Kristus kommer af Davids säd och från den lilla sta- den Betlehem, där David var?
Då vardt en söndring
biand folket för hans skull.
Och några af dem ville
(37) 3 Moe. 23, S«. Ee. 55. 1. Joh. I 14. 6, 36. Upp. 28, 17. (38) Es. 12, 3. 41, 3. (39) Joel 2. 28. Ap. G. 2, 17. Joh. 16, 7. (40) 5 MoB. 18, 15, 18. Luk. 7, 16. Joh. «,14. (41) Joh. 1, 46. (42)1 Sara. gripa honom, men ingen bar händer på honom.
Då gingo tjänarne till
öf versteprästerna och fari- séerna, och dessa sade till dem: Hvarför hafven I icke fört honom hit ?
Tjänarne svarade : Al-
drig har någon människa så talat, som denne man talar.
Då svarade fariséerna
dem: Icke aren väl äfven I förvillade?
Icke har väl någon af
rådsherrame eller af fari- séerna trott på honom ?
Men detta folk, som
icke känner lagen, är för- bannadt.
Dä sade till dem Niko-
demus, som var en af dem, han, som hade kommit till honom om natten :
Icke dömer väl vår lag
någon människa, med min- dre man först förhör henne och får veta hvad hon gör ?
De svarade och sade
till honom: Icke är väl ock du från Galiléen? Eannsaka och se, att från Galiléen har ingen profet uppstått.
Och hvar och en gick
hem till sitt*. ,1. P8.132.ll. Mik. 5.2. Matt. 2. 5. Luk. 2, 4. (43) Joh. 9, 16. 10. 19. (48) Joh. 12. 42. 1 Kor. 1. 20. 2. 8. (50) Joh. 3. 2. (51) 5 Mos. 1,16 f. 17,4,8. 19, 15f.
- I de äldsta handskrifterna och de äldsta öfversättninffama af nya.
testamentet saknas den berättelse, som innehållas i afdelnmsren 7, 53—8. 11. Berättelsens historiska sanning är dock af flera Imrkofäder bestyrkt.
