JOHANNES, 10. O» iir icke lofligrt att döda n&gon; 3Z på det att Jesu ord skulle fullbordas, hvllka han hade satft, då han gaf till kttnna, hurudan död han skulle dö.
Pilatus gick då åter in
i palatset och tillkallade Jesus och sade till honom : iLr du Judarnes konung ?
Jesus svarade honom:
säger du detta af dig själf , eller hafva andra sagt dig det om mig ?
Pilatus svarade : Icke
är väl jag en Jude? Ditt folk och öf verst^prästerna hafva antvardat dig åt mig : hvad har du gjort ?
Jesus svarade: Mitt
rike är icke af denna värl- den. Om mitt rike vore af denna världen, så skulle ju mina tjänare kämpa där- för, att Jag icke blefva antvardad åt Judarne ; men nu är mitt rike icke härifrän.
Då sade Pilatus tiU ho-
nom : Så är du då en ko- nung? Jesus svarade : Du säger det. Jag är en ko- nung: därtiU är jag född, och därtill har jag kommit i världen, att jag skall vitt- na för sanningen. Hvar och en som är af sannin- gen, han hör min röst.
Pilatus sade till honom :
(9) Matt. so, 10. Mark. 10, 33. Lok. Ift, 32. (33) Matt. 27. il t Mftrk. 15, 2. Lalc 23. 3 f. Hvad är sanning ? Och när han hade sagt detta, gick han åter ut till judarne och sade till dem: Jag finner intet brott hos honom.
Men det är en sed hos
eder, att Jag vid påsken gifver eder en fånge lös. Viljen I då, att Jag skall gifva eder Judarnes ko- nung lös?
Då ropade de åter alla
och sade : Icke denne utan Barabbas. Men Barabbas var en röf vare.
KAPITLET.
Jeiutmi$$handltt$, dSme$^ kor^fSåtet, dör, hegrafvet, SÅ tog då Pilatus Jesus och lät gissla honom.
Och krigsmännen flä-
tade en krona af törnen och satte henne på hans hufvud och hängde en purpurfärgad mantel på honom
och sade: Hell dig, Ju-
darnes konung, och gåfvo honom kindpustar.
Och Pilatus gick åter ut
och sade till dem: Se, Jag för honom ut till eder, att I mån föjstå, att Jag icke finner något brott hos ho- nom.
Då gick Jesus ut, bä-
rande törnekronan och den purpurfärgade man- teln : och han sade till dem : Se, människan. (39) Mark. 16. 6 f. Lak. 23, 17 f. 19 Matt. 27, 27 f. Mark. 15. 16 f.
