APOSTLAGÄRNINGARNA, 16.
mftn, soin hafva vägrat
sitt lif för vår Herre Jesu Kristi namn.
Vi hafva därför sändt
Judas och Silas, hvilka ock muntligen skola sttga eder detsamma:
ty den Helifre Ande och
vi hafva funnit för godt att icke pålttfirga eder nå- gron ytterligare tunga utom dessa nödvändiga stycken,
att I skolen afhålla eder
från det, som blif vit off- radt åt afgudar, och från blod och från det, som har blifvlt kväfdt, och från skörlefnad. Om I noga ak- ten eder för detta, skall eder väl gå. Faren väl I
När de nu hade blif vit
afRtrdade, kommo de ned till Antiokia, sammankal- lade menigheten och fram- lämnade brefvet. 31 Och sedan de hade läst detta, blefvo de glada öf- ver den trösten. 22 Och Judas och Silas, hvilka ock själfva voro profeter, förmanade brö- derna med många ord och styrkte dem.
Och sedan de där
hade tillbragt någon tid, återsändes de med frid ifrån bröderna till apost- lame.
Men Paulus och Bar-
nabas vistades i Antiokia, där de, jämte många an- dra, lärde och förkunnade Herrens ord.
Och efter några dagar
sade Paulus till Barnabas : Låtom 068 nu fara tillbaka och se till våra broderi alla de städer, i hvilka vi haf- va förkunnat Herrens ord, huru det är med dem.
Men Bamabas ville, att
de äfven skulle taga med sig Johannes, som kallades Markus.
Men Paulus fann skä-
ligt att icke taga med^ den, som hade trädt ifrån dem i Pamfylien och icke hade följt med dem till ar- betet.
Då uppstod en förbitt-
ring, så att de skildes från hvarandra, och Bamabas tog Markus med sig och afseglade till Cypern.
Men Paulus utvalde åt
sig Silas och for bort, sedan han af bröderna bllfvifan- befalld åt Guds nåd.
Och han for genom Sy-
rien och Oiliclen, styrkan- de församlingarna.
KAPITLET.
PatUu» antager { Luttra Thnoteu» tm fSlieOagare och ö/vergår till Maeedonien. Lydia ock fångvak- taren i FOippi. OCH han kom till Derbe och till Lystra, och se, där var en lärjunge, vid namn Timoteus, son af en troende Judisk kvinna och en grekisk fader, (87) Ap. G. 18, IS. 283
