I. KORINTIERNA, 14. Ufiösa tinR, som gifva. ljud från sig, vare sig en flöjt eller clttra, icke göra nå- gon skillnad på tonerna, det kunna förstås, som spelas på flöjt eller cittra ?
likaså, om en trumpet
gifver ett otydligt ljud, hyem gör sig redo till strid?
Så ock om I med tungran
talen otydligrt, huru skall det talade kunna förstås ? Ty I talen då i vädret.
Så många slag af språk
finnas ju i vttrlden, och in- tet af dem ttr ljudlöst.
Om jag nu icke vet lju-
dets betydelse, så blifver jag för den talande en frttmling och den talande en främling för mig.
Alltså, söken ock I, ef-
tersom I sträfven efter an- deliga gåf vor, att till för- samlingens uppbyggelse blif va rika på sådana.
Därför, den som talar
med tungor, han bedje, att han må kunna uttyda.
Ty om jag beder med
tungor, så är det min ande, som beder, men mitt för- stånd är utan frukt.
Huru är det då? Jag
skall bedja med anden, men jag skall ock bedja med förståndet ; jag skall lofsjungra med anden, men jagskall ock lof sjunga med fotandet. ) Ef. 5, 19. Kol. 3,16.
Ty om du välsignar
med anden, huru skall då den, som sitter på den olär- des plats, kunna säga amen till din tacksägelse, enär han icke förstår, hvad du säger?
Ty du gör väl en god
tacksägelse, men den andre uppbygges icke.
Jag tackar Gud, att jag
talar mera med tungor än laUa.
Men i församlingen vill
jag hellre tala fem ord med mitt förstånd, på det att jag äfven må undervisa andra, än tio tusen ord med tungor.
Mina bröder, våren
icke barn i förståndet utan våren barn 1 ondskan, men i förståndet våren full- komliga.
I lagen är skrifvet:
»Genom dem, som tala med främmande tungor, och genom främmandes läppar skall jag tala till detta folk, och icke ens så skola de höra mig, säger Herren.»
Således är talandet med
tungor till ett teöken icke för de troende utan för de otrogna, men profetianär icke för de otrogna utan för de troende.
Om nu hela församlin-
gen kommer tillsamman och alla tala med tungor (20) Ef. *, 14. Ebr. 5, 12 f . 1 Petr. 2,2. (81) £8.28, 11 f.