Sida:Normalupplagan (1911).djvu/59

Den här sidan har inte korrekturlästs

MATTEI, 23. sker, hvilken af de sju skall få henne till hu- stru? Ty de hafva alla haft henne.

Då svarade Jesus och 

sade tiU dem : I faren yjlse, emedan I Icke för- stån skrifterna ej heller Guds kraft.

Ty i uppståndelsen 

hvarken gifta de sigr eller bortgiftas, utan de äro såsom Guds Knglar i him- meln.

Men angående de dödas 

upi>8tånde]se, hafyenlicke läst hvad eder är sagdt af Gud, som sade :

»Jag är Abrahams Gud 

och Isaks Gud och Jakobs Gud ?» Gud är icke dödas utan lef vandes Gud.

Och när folket hörde 

det, häpnade de öf ver hans lära.

Men när fariséerna 

hörde, att han hade stop- pat munnen till på saddu- céema, församlade de sig,

och en af dem, som var 

en lagklok, frågade honom, frestande, och sade :

Mästare, hvilket är det 

yppersta budet i lagen ?

Då sade han till honom 

»Du skall älska Herren din Gud af aUt ditt hjärta och af all din själ och af allt ditt förstånd.» (32) 2 Moe. S, 6, 1«. Ap. 0. 7, 82. Et>r.U.16. (88) Matt. 7, 28. (86) MariL ni, 28 f. (37) 5 Mos. 6, & (80) 3 Mos. 19, 18. Rom. 13, 9. OäL 5, Ii. 1 Tim. 1, 5. Jak. 2, 8.

Detta är det yppersta 

och främsta budet.

Det andra är detta likt : 

»Du skall älska din nästa såsom dig själf.»

På dessa två buden hän- 

ger hela lagen och profe- terna.

Och när fariséerna 

voro församlade, frågade Jesus dem

och sade: Hvad synes 

eder om Kristus ? Hvilkens son är han? De sade till honom: Davids.

Han sade till dem: 

Huru kan då David i An- den kalla honom herre, sä- gande:

»Herren sade till min 

Herre: Sätt dig på min högra sida, till dess jag har lagt dina fiender under dina fötter?»

Om nu David kallar ho- 

nom herre, huru kan han då vara hans son ?

Och ingen kunde svara 

honom ett ord. Och från den dagen dristade sig ej heller någon att fråga ho- nom något mer.

KAPITLET. 

Jeau verop ö/ver de skriftlärda och Jerusalem. V. 1-12 Höorm. 2 krg. 11 S. e. Tref., v.^S4— 89 Ev. Annandag Jul. DA talade Jesus till fol- ket och till sina lär- jungar (40) Matt. 7, 12. (48) Mark. 12, 35 f. Luk. 20, 41 f. (44) Ps. 110, 1. Ap. G. 2, 34. 1 Kor. 15, 25. Ebr. 1,13. 10,12f.