34
Eva hade redan satt i blommor, och så dukade vi så fint vi kunde, fast själva fick vi dricka i blomstervaser, och inte kunde gästerna begära att få en hel sked var. Brödkorgen var en upp- och nedvänd lampkupa med servett i, men, som Eva sade, man får ta skeden, dit man kommer. Det är bara att kalla det att leva bohem, då blir det genast finare än kristallskålar.
I all tysthet hade jag gått och varit litet rädd för Babys fest, ty ett halvt dussin oblandade damer och därutöver brukar verka mycket nedtryckande på mig. Men det var inte farligt med de här. Det var som en orkan, förstås, då de kom uppstörtande alla sex och de dånande bränningarnas skum bröt sig kring Baby, men de var rara och enkla och glada, och endast ett par verkade fruntimmer. Ibland måste jag gå avsides och vila öronen, men på det hela taget gick det förträffligt.
Baby var näpen som värdinna med sitt vackra, ljusa hår, sina mjuka, rosiga kinder och sin lilla vittförklädeshuslighet. Och alla sade:
— Du skulle vara gift, Baby, så här passar du bättre än på F. B.
— Ja, men tror ni då, jag får den jag vill ha? frågade Baby, alldeles som om de skulle kunnat se in i notarien och framtiden.
— Nej, Baby, sade jag, man får aldrig den
