49
glad och pigg, annars kan jag inte plöja genom stan denna rysliga kväll med behållen yttre och inre jämvikt. Tänk att jag tror, att ni kunde känna er harmonisk om ni än vandrade Drottninggatan en slaskig söndagskväll.
— Ja visst, sade jag, för jag tyckte inte mina stämningar och lynnesskiftningar angick honom.
— Men i själva verket finns det något som heter söndagsleda, sade han undervisande.
— Gör det? sade jag.
— Vet ni inte det?
— Har icke råd eller tid och vill inte heller, sade jag käckt. (Ty det är en kvinnas bästa trumf att vara svag, när mannen är stark och att, när han tillåter sig att visa sig svag, låtsa sig starkare än hon är.)
— Ja, men vad tänkte ni på, innan ni mötte mig, när ni gick så där ensam och inte hade något att mota tankarna med?
— Å, sade jag tanklöst, jag tänkte bara på var jag skulle få en bra och billig kavaj åt min pys till julen.
O, himmel, då såg jag vid en lykta, att han trodde jag hade ett barn, och att Putte var ett felsteg av mig, men inte ett ljud kunde jag säga, och han anmärkte, att det var smutsigt på gatorna.
Men medan vi hasade nedför Hamngatan, fick
4. — Norrtullsligan.
