61
IX.
Det var en tid i mitt liv, innan jag nått upp till de tjugu, som min stora sorg var, att det aldrig hände mig något. Jag gick omkring i spänd undran, varje möte på gatan, varje bud med ett paket, varje brevbärare med post skulle föra med sig det väntade, det anade och oanade.
När ingenting kom, blev jag ängslig och tänkte: skall jag tråka igenom hela mitt liv i en grå ledsamhet, skall min bok ha bara vita blad? Ack, sedan dess har jag haft nog och över nog av livets äventyr. Jag har slutat att räkna dem nu.
För rika människor passar julen, den gör dem ännu rikare, men de fattiga gör den blott ännu fattigare, när den affekterar dem alls. Men julen kommer till onda och goda med sina krav, och vanan att lyda gör, att man tänder ljus och ger varandra presenter och ser glad ut, alldeles som om ingenting annat vore möjligt.
Medan den kom närmare och närmare med
