Sida:Norrtullsligan 1915.djvu/98

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

92

Elisabeth, sättet — — — Och skaffa plats åt en av de felande, det kan jag verkligen inte. Det vore orätt mot dem, som handlat korrekt. Det är dessa, som bör uppmuntras, och det gör vi i styrelsens familjer genom att låta dem få matdagar i våra hem. Det blir en avsevärd besparing för dem och icke någon vidare pekuniär uppoffring för oss.

Det sista var menat som skämt, men nu var jag arg.

— Ja, men tänk ändå, att ni kan ha råd, ni har ju bara 20 procent på edra aktier, sade jag med min mildaste röst.

— Bara 10, snälla Elisabeth, bara 10, sade han, enligt bolagsordningen får det inte vara mer på var aktie.

— Nej, sade jag, det vet jag. Det är ju därför ni delat upp var och en i två också.

Allt detta har jag lärt på min byrå av häradshövdingen, och till min glädje bräckte det morbror något.

— Jag går väl ut till moster och Görel i salongen ett tag, sade jag.

Jag såg på morbror, att han hade något på tungan, men han teg och nickade och suckade lättad, när jag stängde dörren.

O, gudar!

I soffhörnet min tjocka, välborna moster med lornjett och halvkorta ärmar, förande