12
benämningen af föreningsakt, en allmän supplik, innehållande alla de önskningar, som Norge måtte kunna anses hafva med hänsyn till föreningen, syftande till dess kraf, och som det måtte vilja till sin trygghet och sitt lugn se sanktionerade af den högsta autoriteten. Herr Diriks föreslog, att en kommitté skulle nedsättas för att genomgå alla öfriga förslag, som i anledning af åtskilliga ämnen (Gjenstande) äro inkomna och ännu äro oafgjorda, för att afgifva betänkande däröfver till stortinget. Sedan detta förslag blifvit bifallet och kommitté blifvit tillsatt, inkom denna kommitté med en Indstilling, hvilken föredrogs den 16 november, och hvars 1:sta post litt. A. angick den norska flaggan, i afseende hvarå stortinget resolverade: »Hans Maj:t skall ansökas om, att det ad interim må vara de norska skepp tillåtet att på aflägsnare farvatten bruka den svenska flaggan och att dessa skepp tillika kunna blifva försedda med turkiska sjöpass från Sverige. För öfrigt går Indstillingen om den norska handelsflaggans utseende och färger öfver till ventilation i odelstinget, såsom lagförslag». På samma gång resolverade stortinget angående den 3:dje post, som har afseende på konsul Konows förslag om särskilda konsuler i utlandet för Norge, att intet i anledning af denna motion och framställning skall införas i den allmänna ansökningen till konungen.
Den flagga som då fanns, var genom Kristian Fredriks kungörelse af den 27 februari 1814 fastställd att gälla så väl för krigsfartyg som handelsfartyg, och utgjordes af dannebrogen med norska vapnet, det norska lejonet med hillebarden i gul färg, anbragt på den öfversta fyrkanten närmast stången, och i afseende på hvilken flagga i stilleståndsfördraget i Moss den 14 augusti 1814 art. 12 bestämdes, att den skulle under
