de ense om, att den som vaknade först om morgonen skulle ha kon. Tuppen vaknade först.
- ”Nu är kon min!
- Nu är kon min!”
sade tuppen. Då tuppen gol vaknade göken.
- ”Half ko!
- Half ko!”
sade göken. Då göken gol vaknade orrtuppen.
- ”Käre mine bröder, deler,
- Som rätt är och skäl är —
- Rätt är och skäl är! Tsio! tsi!”
sade orrtuppen.
Kan du nu säga mig hvem som borde ha kon?
24.
Smeden som de icke tordes släppa in i helvetet.
En gång på den tiden, då Vår Herre och sankte Per
gingo och vandrade på jorden, kommo de till en smed.
Han hade gjort kontrakt med Hin, att han skulle höra
honom till om sju år, mot det att han skulle under dessa
sju år vara mästaren öfver alla mästare i smideskonst;
och det kontraktet hade både han och Hin skrifvit sina
namn under. Derföre hade han också satt med stora
bokstäfver öfver smedjedörren: ”Här bor mästaren öfver alla
mästare!” Då vår Herre kom gående och fick se det,
gick han in. ”Hvem är du?” sade han till smeden. ”Läs
öfver dörren!” svarade smeden; ”men kanske du inte kan
