Sida:Norska Folksagor och Äfventyr.djvu/24

Den här sidan har korrekturlästs
14
FOGEL DAM.

hvar och en af prinsessorna låg hos sin prins; men den yngsta låg ensam med ett bart svärd bredvid sig i sängen, och på golfvet bredvid sängen låg Riddar Röd. Kungasonen tog svärdet och rodde i land igen, utan att någon af dem hade märkt att han hade varit ombord. Men ändock var icke kungasonen lugn, och han ville ofta gifva sig åstad, och då det ändtligen led mot slutet af de sju åren och det kunde vara ungefär en tre veckor igen, sade trollet: ”Nu kan du laga dig till att resa, efter du icke vill stanna hos oss; du skall få låna jernbåten min, som går af sig sjelf, bara du säger: ”Båt, gå fram!” I båten ligger en jernklubba, och den jernklubban skall du lyfta på när du får se skeppet rakt framför dig, så få de sådan sjögång att de glömma att se efter dig; när du kommer vid sidan af skeppet, skall du lyfta på jernklubban igen, så blir det en sådan storm att de nog få annat att göra än kika efter dig, och när du är förbi dem, skall du lyfta på klubban för tredje gången; men du måste alltid lägga den varsamt ned igen, eljest blir det ett sådant oväder att I skolen förgås, både du och de. När du så kommit i land, behöfver du icke bry dig vidare om båten; utan skjut bara ut den och vänd den och säg:

»Båt, gå vägen hem,
Som du gick den fram!»

Då han reste, fick han så mycket guld och silfver, så många andra dyrbarheter och kläder och linne, som trollprinsessan hade sytt åt honom under den långa tiden, så att han var mycket rikare än någon af bröderna sina. Han hade knappt satt sig i båten och sagt: ”Båt, gå fram!” så gick båten, och då han fick se skeppet rakt framför sig, lyftade han på klubban; då fingo de sådan sjögång, att de glömde att se efter honom. Då han var jemnsides med skeppet, lyftade han på jernklubban igen,