Sida:Norska Folksagor och Äfventyr.djvu/47

Den här sidan har korrekturlästs
37
JUNGFRU MARIA SOM GUDMOR.

att gästgifvaren hade fått nog, sade han: ”Min käpp, stilla!” stoppade duken i fickan, tog käppen i handen, band ett tåg om hornen på bocken och gick hem med alltsammans. Det var en god betalning för mjölet!




8.

Jungfru Maria som gudmor.


Långt, långt borta i en stor skog bodde en gång ett fattigt par. Hustrun föll i barnsäng och födde ett barn, en vacker dotter; men som de voro fattiga, så visste de icke huru de skulle få barnet döpt. Mannen måste då en dag gå ut för att se till att få faddrar, som sjelfva kunde offra; han gick hela dagen, både till den ena och den andra, men alla sade de att de väl ville vara faddrar, men ingen tyckte sig ha råd att offra sjelf. Då han mot aftonen gick hem igen, mötte han en fager qvinna, som hade präktiga kläder och såg innerligt god och vänlig ut; hon tillbjöd sig att bära barnet till dopet, men sedan ville hon behålla det. Mannen svarade att han först måste fråga sin hustru, huru hon ville; men då han kom hem och omtalade det, sade hustrun bestämdt nej. Andra dagen gick mannen åter ut, men ingen ville vara fadder då de sjelfva skulle offra, och hur mycket han bad, så halp det icke. Då han mot aftonen åter gick hem, mötte han ånyo den fagra qvinnan, som såg så blid ut, och hon gjorde åter samma tillbud. Han omtalade äfven nu för hustrun hvad som hade händt honom, och