«Schas, katt, du bränner dej!» säjer skräddarn te mej,» sa’ katten te de andra kattorna, och dermed rusa’ allesammans bort från spiseln och gaf sej te att hoppa och dansa rundt omkring ringen; men rätt som det va’, smög sej katten bort te spiseln igen och ville knuffa grytan öfver ända.
«Schas, katt, du bränner dej!» skrek skräddarn och skrämde honom från spiseln.
»Schas, katt, du bränner dej! säjer skräddarn te mej,» sa’ katten te de andra kattorna, och allihop te att dansa och hoppa, men rätt som det va’, va’ di borta igen och försökte välta omkull grytan.
«Schas, katt, du bränner dej!» skrek skräddarn och gaf sej te att skrämma dem, så att di for den ena öfver den andra utåt golfvet och börja’ springa och dansa som förut.
Se’n tog di i ring och begynte dansa rundt omkring kritstrecket, allt fortare och fortare, och te sist gick det så fort, att skräddarn tyckte det börja’ gå rundt för honom; och di glodde på honom med så’na stora otäcka ögon, som om di ville äta opp honom.
Men bäst det va’, stack den katten, som hade hållit på att välta grytan, sin tass innanför ringen, alldeles som om han hade lust att få tag i skräddarn. Men då skräddarn såg det, drog han opp tälgknifven och höll den färdig. Rätt som det va’, stack katten tassen innanför ringen igen, men vips hacka’ skräddarn af tassen, och alla kattorna tog te benen det fortaste di kunde, med tjut och skrik ut genom dörren.
