GRUNDLAGEN Al BEN 17 MAJ. 105
mäns förslag, och - om män jemför deras inflytande med öfriga komiteledamöters - af 23 §<j, som ändrats på förslag af komiteens ledamöter, hafva 15 delvis eller helt och hållet blifvit förändrade i enlighet med Falsens och Diriks' förslag *.'-;
Öfvergå vi mr till ett närmare skärskådande af riksförsamlingens beslut öch/en jemförelse mellan den af riksförsamlingen antagna grundlagen och konstitutiönskomiteens förslag, så finna vi, att öm man bortser från blotta redaktionsförändringar eller andra obetydliga afvikelser från förslaget, vidkommande hvilka jag får hänvisa till Bilagan l2, så inskränka sig öfriga förändringar till 1) frågan om statsrådets organisation, 2) om borgarrätten och stortingets organisation, 3) några modifikationer i maktfördelningen, 4) ett väsentligt tillägg rörande frågornas behandling i odelsting och lagting och 5*) grundlagsförändringar.
Hvad den företa punkten angår, så erinra vi oss, att komiteen organiserat statsrådet i det hela efter Sveriges regeringsform, men dock tillika, med upptagande af departementalstyrelsen, på Wedels förslag i konstitutionen bestämt ett visst antal departement, med hvart sitt gifna verkningsområde, som dock kunde af konungen förändras eller modifieras, om det ej medförde omkostnad för staten. Emot dessa regler, som Kristian Fredrik ogillade och redan sökt att få förändrade i komiteens förslag genom sina vänner derstädes3, anförde Falsen, att ett sådant reglemenlerande strede möt den en gång antagna grundsatsen, att den exekutiva makten borde vara i konungens händer, och dessutom vore fullständigt ändamålslöst och skadligt, då det tycktes innebära en äflan att inskränka den kungliga
1 8 ändringsförslag i 8 §§ godkändes på Falsens förslag. 8 i 7 §§ på Diriks' förslag. Bland komité en 8 aktiva, ledamöter böra för öfrigt räknas Wedel, ehurs blott vid behandlingen af grundlagens förra hälft, Ilegermann, Sverdrup, Wergeland, Omsen, Jlotafeldt och Fr. Schmidt. Utan något egentligt inflytande på de konstitutionel frågornas afgörande voro deremot presterne Rein och Middolfart, militärerne Stabell och Petersen, jernverkseier J. Aall och justitiarius Rogert.
2 Särskildt beaktansväida bland dessa voro tillägget till § 2 om förbud mot jesuiter och munkordnar och den totala omändring en af § 107.
3 Se Nielsen, Bidrag-1, sid. 287 o. f. Vi hafva sett, att regenten förut lyckats genomdrifva en motsvarande förändripg i Adlers och Falsens urspruHgliga utkast.
