BILAGA N:R 1. KORSKA GRUNDLAGENS KÄLLOR.
171
Norska grundlagens källor,
Förkortningar: K. f. utk. = konstitutionskomiteens företa utkast, * K. F. Bem. == »Kristian Fredriks Bemserkninger» till konstitutionskomiteens första utkasta, Å. F. == det adler-falsenska utkastet, S. B, = Sverdrups & Berghs förslag, Weid. = Weidemanns förslag, Werg. = N, Wergelands förslag, R. F. = Sveriges regeringsform af den 6 juni 1809, U. S. 1787 = const. of the United States, K, L. = Kongeloven, Fr. 1791 = Frankrikes konst, af den 3 sept. 1791, Fr. 1795 = direktoiialförfattningcn af 22 aug. 1795, Bat. 1798 = den bataviska republikens författning af 23 april 1798, Sp. 1812 = Spaniens konst, af 19 mars 1812, Pol. 1791 = poleka konst, af 3 maj 1791, S. K, F, - de svenska kommissariernes förslag.
Konstitutionskomiteens förslag bildar utgångspunkten i denna bilaga. Den andra siffran (den första, okursiverade inom parentesen) betecknar samma paragrafs ordningsnummer i grundlagen af 17 maj; den tredje siffran (med fetstil inom parentes) paragrafens nummer i grundlagen af 4 nov. 1814. Då jag talar ora ändringar i § (x), menas härmed ändringar gjorda i riksförsamlingen, så vida ej redaktörerne uttryckligen nämnas som upphofsmän. Blotta ordförändringar eller omkastningar, som icke gifvit eller kunnat gifva anledning till olika tolkning, äro icke anmärkta.
§ 1 (i, 1) om rikets frihet och Oafhängighet samt regeringsformen = första grundsatsen.
I (1) tillades »selvstEendigt» och. nforenet med Sverige» efter S. K,
, : W- § *?
§ 2 (2, 2) om statens religion = 8:e grundsatsen. 3
I (2) tillades på Christies förslag: momentet om förpligtelse för bekännarne af statens religion att uppfostra sina barn i samma lära och förbudet mot jesuiter och munkordnar. Genom förbiseende af de tre redaktörerno Diriks, Sverdrup och Weidemann utföll deremot punkten; »Alle Beligionssecter tilstedes fri Beligions0velseTJ.
g 3 (3, 3) om regentens titel - Fr. 1791 t. III, eh. IV, seot. I, art. 3.
»Vi ... af Guds Naade og ef-1 »N. (le nom du rol) par la grace
ter Rigets Gonstittttion Norges ', du Dieu, et par la loi Konstitutionel le Korjge». [ de 1'état, roi des Francais».
Märk, att titeln ieke är tagen ar t. III, ch. II, sect. I, art. ? 2 och ej heller ur A. F. § 119, som har: »Vi... af Guds Naade Norges Konge, - og Majestet».
i Tryckt i NyKlwnA Bidrag I, s. 266 o, f. aarat delvis i Det juridiske Fakultets Betäckning, siii. XXI o. {.
2 Nielsen, Bidrag I, sid. 2% o. i.
$ Moinentet om religionsfrihet med undantag for judar fans ej i K. f. utk., §25, men upptogs i enlighet med K. P. Bem. c, 2ö.
