stemme, om de foreslagne For andringer b0r finde Sted eller ei.»
192 NORGES. STORTING. j__
»Naar Riggforsamlingen har ! »Nsrvserende Consfcitution er, naar aataget denne Constitution. vor- ? den saavel af Kongen er stadftestet der den Rigets Grmidlov. Viser I og underskrevet, som af FationålErfaring, att nogen Deel af den | Församlingen antaget, en beständig b0r forandres, skal forslaget der- ! og uryggelig Grandlov og Föreningsom fremssettes paa et ordentligt | pagt mellem begge. Skulde ErfarenStorthing, og kundgj0res ved Tryk-j hed vise eller forandrede Omstendigken; mea det tilkommer först asBH heder gj0re, at nogen Artikel eller ste ordentlige Storthing at be-i Punkt i samme ei ganske svarede til
? dens 0iemed, og at den derför trsengte til Forbedring, kan dette dog ei skee uden i en Natlonal-Forsamling, som ogsaa til den Bnde udtrykkelig er bleven sammenkaldt; hvorved den Deel eller det Stykke af Constitutionen, .?der enten efter Kongens eller en foregaaende Församlings Mening b0r forandrea, forud ' tydelig er bleven itilkj ende givet, paa det at Nationen derefter kan indrette sit Valg og den almindelige Villie itide blive spurgt (tilraads.s i I (110) gjordes på Hegermanns forslag i §:ens slut följande tillagg: »Dog maa saadan Förändring aldrig inodsige denne Grundlovs Principer, men alene angaae Modifioationer i enkelte Besternmelser, der ikke rokke eller rorandre denne Constitntiöns Aand; og b0r endvidere to Trediedele af Storthinget veere enige med, Inden saadan Förändring kan ske.» Detta tilläggsförslag var, åtminstone till sin förra del, ingifvet af A. F., hvars § 226 stadgade, att de förändringar, som framdeles kunde komma att i konstitutionen vidtagas, »maae ikke tilintetgJBre dens Grun&vsesen, eller de Love, som ved Constitutionen erklseres for uforanderlige Grundloves. Hvad den senare delen af tilläggsförslaget angår, så fordrade så väl A. F, som de flesta af tidens konstitutioner en qvalificerad plnralitet för genomförande af grundlagsförändringar, och detta antingen man lemnat afgörandet åt en kongress, åt representationen eller åt de röstberättigade sjelfva i valförsamlingarna. Närmaste källa är förmodligen de amerikanska konstitutionerna.
I (110} uteslöto redaktörerne orden »rokke eller» samt »endvidere». I (112) uteslöts den första punkten i §ren.
Nya paragrafer i grundlagen af 4 nov.
§ 13 om den norska statsråds afdelningen i Kristiania = S. K. I1. § 3 4, första mom. och andra mom:s första punkt. Tillagda äro
1 Pa komiteens första utkast finnes ett öfverkorsadt förslag till denna §. som utgör en mellanlänk mellan det treschowska förslaget nen komiteeria senare öfversedda förslag. Det lyder: »Nffirvserende Constitution er, naar Rigsforsamlingen bar antaget den, Itigets Grnuölov. Skulle Erfarenhed alligevel vise. eller förändrade Qmstiendigueder gj^re at nogen Artikel eller Punkt deri ei mere ganske svaredo til dens -Oiemed, og at den derför traengfce til Forbedring, saa kan dette dog ei ske uden paa et Storthing, der blandt andet ogsaa til denne $nde udtrykkelig er bleven sammenkaldt, livorved 3en Del eller det stykke af Constitutionen, der enten efter Kongens og Hegjeringens eller en foregaaende .Försam- lings Mening bfrr forandres, forud tydelig er bleven tilkjendegivet, paft det at Kutionen derefter kan indrette sit Valg og den almindelige VilMe i Tide blive spurgt til Raads.»
