iO
NORSKA STORTINGET.
i Sveriges grundlagar, men deremot skulle konungen ega rättighet att liksom i Sverige afsluta riksdagen efter en bestämd tid, som i utkastet sattes till 2 månader.
Riksförsamlingens befogenhet bestämdes i 7.8:e § hufvudsakligen efter mönster af Förenta staternas konstitution, ur hvilkens motsvarande afdelning (art. I, seet. VIII) man uttog de stycken, som kunde anses passande för en inskränkt monarki, Dock äro äfven några moment lånade ur andra författningar1.
Riksförsamlingen skulle således ensam ega rätt att pålägga skatter och upptaga lån samt i sammanhang härmed bevilja medel till armeens underhåll och revidera löner och pensioner samt sköta penningväsendet genom rikets bank, som stod under riksförsamlingens styrelse. Den hade dessutom den kontrollerande myndigheten och kunde infordra »rikets protokoll och alla offentliga berättelser och papper utom diplomatiska» samt kalla en hvar inför sig i statssakcr. Makten att stifta lag är icke i paragrafen omliandlad, och detta af den grund, att 1 § 69 förut stadgat, att »den lovgivende Magt» är i representanternes händer, och emedan alla, riksförsamlingens beslut vid utöfvandet af dess politiska rättigheter måste fattas i laga form och blefvo »Love», så snart konungen meddelat sin sanktion, §§ 79-922. Ett skattepåbud, som i stadgad form vunnit begge kamrarnas samtycke och konungens sanktion, blef således en sSkatteiov», §§ 208 och 211, Ordet Lov har alltså i utkastet samma betydelse som det engelska »act of parliament» eller »loin i den franska republikens konstitutioner, liksom utkastets »Decret» - ett beslut, fattadt af den ena eller af begge kamrarna, §§ 84 och 91 - motsvaras af det engelska »bill» eller ännu närmare af »décret» och »resolution» i de franska författningarna af år 1791 och 1795 a.
1 Se Bil. II.
ä Jfr Aickelwng, Norges nuYserende Statsforfatning, II. sid. 97 o. f.
- ! Jfr utkastets § 92: »Billiger Kongen Decretet, försyner han det med
sin Underskrift, hyorved det bliver en Loyt>: mod 1791 åra konstitutions
t. III, ch. III, seet. III, art. fl: sLes décrots sanctionnés par le roi----------
ont force de loi et portent le nom et Tintitulé des loisy>, samt direktorialförfattningens § 92: »Les resolutions du conseil des cinq-eents adoptées par le conseil des aneiens s'apjjelläat lei$s>.
