48
NOHGES STOETINÖ.
med nya tillägg, som dock icke fingo strida mot den primitiva grundlagens 100 paragrafer, så att folkets eller konungens makt derigenom led någon skada. Dessa ursprungliga lagar skulle endast hvart 99:e år revideras, så att hvart 33:e lagtima storting egde att antingen förändra eller bekräfta dem för en ny tidrymd af 99 år V Stortinget hade rätt att tolka grundlagen, men om det ej kunde blifva enigt och komma till beslut, hade konungen rätt att afgöra det.
Det utan all jemförelse mest nationela af de grundlagsförslag, som inlemnades eller utarbetades på Eidsvold, var sorenskriver Tjauritz Weidemanns. Vi hafva sett, att Adler och Falsen sökte sina förebilder rundt om i den gamla och den nya verlden, och att Wergeland sökte tillgodogöra sig den franska revolutionens resultat på samma gång som den statsmakternas inbördes begränsning, som blifvit upprättad i den svenska regeringsformen af 1809. Weidemann tog Danmarks.och Norges egen författning, Kongeloven, till utgångspunkt, ehuru äfven han i enskilda stycken har nyttjat främmande författningar och särskildt 1791 års franska konstitution. 'Detta gäller dock hufvudsakligen förslagets femte afdelning: »om Folkets uforanderlige Friheder og Rettigheder. Grundssetninger for Statsstyrelsen». I öfrigt bibehöll han nästan oafkortadt det i Kongeloven upprättade faderliga regementet och har äfven i flere detaljer följt Kongelovens föreskrifter'2; men han uppstäide tillika några garantier mot utpressningar från konungens sida i nationalrådet och nationalrepresentationen, hvilka dock voro utrustade med en så begränsad myndighet och i det hela så inrättade, att de icke gerna kunnat blifva annat än redskap i den enväldige konungens hand.
Utom den myndighet, som vanligen tillägges konungamakten i konstitutionela monarkier, skulle konungen således ega makt att afsätta alla embetsmän utom nationalrådet samt
1 Denna, idé är utan tvifvel ingifven af »L'esprif des cahiers presentéf-. aux états généraux de l'an 1789 par M. L. T. \_Tart;et}v 17S9, som ock föreslår en revision hvart 100:e år och äfven i likhet med Wergeland klaasval. Jag känner denna bok endast genom ett referat af B. Höijer i Silverstolpes litteraturtidning.
2 Jfr det weidemannska förslagets §§ 11, 12, 13, 14- och 20 med Kongelovens respektiva 2, 1 & 6, i, l> och 3,
