1'ÖllBEREDANDE KOSSTITTJTIOKSABBETEK. Öl
många bestämmelserna af privaträttslig natur, såsom rodan af samma orsak skett i Wergelands utkast, afsöndrades, och att konungen så till vida skulle fått friare händer enligt detta förslag än enligt begge dess förebilder. Hans makt öfver kyrkan och undervisningsväsendet skulle blifvit större, än Adler ock. Falsen föreslagit, på samma gång som han blifvit mera obun-: den af sitt råd, än Tresckow afsett med sina ur den svenska re-;| geringsformen lånade bestämmelser. Men den verkställande maktens befogenhet skulle för öfrigt blifvit i det allra närmaste den samma, som föreslagits i de båda andra utkasten.
Äfven i fråga om riksdagens organisation är förslaget en samarbetning af de båda andra. I likhet med Treschow utsträckte författaren rösträtten till alla embetsmän i städerna och på landet utan afseende på, inkomst, och i likhet med Adler och Falsen fordrade han af öfriga röstberättigade på landet en jordegendom af 5 LS Tunges Skyld 1, men utsträckte rösträtten i städerna till alla borgare utan afseende på egendom, inkomst eller skatt, såsom redan skett i regentens cirkulär. Vidare följdes det treschowska förslaget derutinnan, att ingen skilnad gjordes mellan vilkoren för rösträtt och valbarhet, hvaremot valmännens och representanternes antal bestämdes i förhållande till de röstberättigade efter en skala, som endast är att betrakta som en modifikation af det adler-falsenska utkastets regler och gick ut på att skaffa städerna en ännu mera afgjord öfvervigt i förhållande till antalet af röstberättigade, än som var afsedd i Adlers och Falsens utkast ~.
1 Han brukar dock uttrycket: »hver den Månd, som beboer ea Jordejeudom af 5 Ltt Skyld», i stället för »eie og besidde», så att leiltendinger sannolikt äro härunder innefattade.
3 För städerna var skalan så ändrad, att represe&tanternes antal, om man bortser från det faststälda maximum af 5 representanter föl hvarje stad, skulle blifvit 1 för 100 röstberättigade (3 valmän för 300 röstberättigade och 1 representant för 3 valmän), då deremot den för landet föreslagna skalan gaf blott 1 representant för 1 000 röstberättigade (I valman för 100 röstberättigade och 1 representant för 10 valmän). Städerna skulle således blifvit tio gånger så starkt representerade som landet, då de deremot enligt Adlers och Falsens förslag blott voto fem gånger så starkt representerade. (Få landet 1 valman för 100 röstberättigade och en representant för 10 valmän, i städerna en valman för 50 röstberättigade och 1 representant för 4 valmän).
