Sida:Norska grunnlagen och dess källor.djvu/64

Den här sidan har inte korrekturlästs

64 NORGES STORTING.

stälde det särdeles betecknande anspråket, att endast bönder måtte ega och besitta jord.

Bland dessa bondemännens uppsatser var det endast en, af ofvan nämde länsman Lysgaard författad \ som närmare inlät sig på frågan om regeringsformen, och denna går derutinnan icke stort längre än till ett referat af det weidemannska förslaget, hvilket ju ock var till sina grundsatser af författaren antaget. I öfrigt är denna skrifvelse märklig för sin omsorg om den allmänna upplysningen så väl köpmansståndets, som borde »få anledning att lära de språk och vetenskaper, som hade det mest gagneliga inflytandet på menniskan och handelsmannen», som menige mans. »Det är otroligt, menar författaren, huru långt landtmannens barn i allmänhet stå tillbaka i den för deras vigtiga stånd för staten nödvändiga upplysningen.»

Utom denna skrifvelse var det bland representanternes inlagor endast A. v. Weston Si/low Korens »Stretanker», som dryftade regeringsformens principer. De innehålla många förnuftiga tankar om statsmaktens fördelning, men röja dock, att författaren i likhet med Weidemann, fast ej i samma grad som denne, tillämnat nationalförsamlingen en ytterst underordnad ställning. Han föreslår nämligen efter den franska konstituerande församlingens exempel, att nationalförsamlingens medlemmar icke skulle kunna återväljas till nästa möte, om en periodisk representation skulle befinnas nödvändig, »och det icke kunde anses nog, blott så ofta konungen, minst hvart 20:e år. om ej oftare, funne för godt att sammankalla den»,

De allmänna grunderna för Norges blifvande konstitution dryftades ock i en till sorenskriver Falsen insänd anonym skrift, som upplästes i riksförsamlingen den 4 maj. Den var författad af den för delaktighet i Gustaf III:s mord landsförviste svensken Gyllemboimj (förut baron C. P. Ehrensvärd) och daterad Kjöbenhavn den 1 april 18142, Skrifvelsen upptog till bedömande tidens representativa hufvudkonstitutioner, hvilka

1 »Ventelig skreven i hans Navn», säger Sibbern i sin dagbok.

3 Intagen i Rigaforsis Eorhandl., andet Hjelte, sid, 81 o,, f. Den inlemnades till Falsen genom förut varande generalkonsuln i Göteborg, Holstein, och förelästes af honom i ett enskildt samqväm den 29 april. Schmidts Dagb0ger. s. 172.