fi8
NORGES STORTING.
gativcts oförtrutne förkämpe Sverdrup och den inom juridikens område Yäl förfarne Omsen. Dessa sju män hafva vid konstitutionens utarbetande varit de mest verksamma, såsom ock deras kunskaper och erfarenhet gjort dem till ett dylikt arbete mest kompetenta.
Komiteen gick raskt till sitt värf, som den fullföljde under senare hälften af april månad med det adler-falsenska utkastet till utgångspunktl. De första dagarna af maj användes till att få förslaget afskrifvet af de respektiva representanterne, och den 4 maj började debatten om konstitutionen i riksförsamlingen a.
Det faller strax i ögonen, att komiteens förslag, hvad uppställningen angår, helt och hållet öfvergifvit det adlerfalsenska utkastet och i stället tagit Weidemanns förslag till mönster, hvilket också i formelt hänseende vai* utan jemförelse det bästa af de två. Man har således med förbigående af den stora mängden af allmänna grundsatser, lånade ur de franska filosofernes lärobygnad, som började och utgjorde en egen afdelning i det adler-falsenska utkastet, genast öfvergått till att bestämma de respektiva statsmakternas organisation och myndighet och af dem först af handlat konungamakten samt till sist af den privata lagstiftningens bud endast »framstält några dit hörande principer, hvilkas nödvändighet var ådagalagd af det norska folkets egen erfarenhet» 3. Men detta oaktadt kan ett uppmärksamt öga på bottnen af konstitutionskomiteens förslag skönja det adler-falsenska utkastets bestämmelser, stil och tankegång från de första paragraferna och till den sista. Weidemanns förslag bildar, om jag så må uttrycka mig, sjelfva väfstolen, men det adler-falsenska utkastet är varpen i väfven,
1 »Falsen Jtulgte sit Thema Skriat for Skridfc . . .; derved fengaledes Comiteens Arbeide til det indleverede Udkast, osf tilveiebragtes en vis systematisk Orden i Forhandlingerne», Aalls Erindringer.
2 Efter en af prof. Aubert med ledning af dagböckerna ock Riksförsamlingens Förk. gjord beräkning har komiteens arbete med sjelfva grundlagsutkastet upptagit omkring 10 dagar eller BO-60 timmar, hvaraf 2 dagar användes till renskrifuing. Se Det jurid, Fakultets Betsenkning, sid. 48.
3 Se inledningen till komiteens förslag i Rigsfoi's:3 Forh, II, säd. +; jfr 5:e Afdeling i Weidemanns förslag. Till planen står ock Sverdrups och Berghs förslag ganska nära konstitutionskomiteens.
