Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
67
En middag.

under sträng bevakning af de äldre; men småningom uppslukades äfven de af den gråa sky, som betecknade den väg deras fäder tagit.

Här i rökrummet fördes ett mycket lifligt samtal om något socialpolitiskt ämne. Värden hade ordet och styrkte sin uppfattning med diverse »historiska fakta», som emellertid voro alldeles oefterrättliga

Hans motståndare, öfverrättssakföraren, satt just och gladde sig åt att få gendrifva dessa faktiska oriktigheter, då studenten inträdde.

Han kom just lagom för att höra faderns bock, och i sin festliga stämning, i sin glädje öfver den nya uppfattning af fadern, han hade fått efter talet, sade han muntert och rätt fram:

»Nej, förlåt mig, pappa, det misstar du dig i. Det förhåller sig alldeles icke som du säger, tvärtom —»

Längre kom han icke, ty fadern slog honom leende på axeln: »Seså, skall du nu också lägga lök på laxen? Du får inte störa oss, vi hålla på med en allvarsam diskussion.»

Sonen hörde ett retsamt fnissande ur den gråa skyn; dessutom förargade det honom, att hans inblandning skulle anses som ett störande af ett allvarligt samtal.

Han gaf derför ett tämligen skarpt svar.

Fadern, som genast uppfattade tonen, bytte hastigt om uttryck: Ȁr det ditt allvar att du