på thet sidzsta bleeff thet icke meer än tw tusende löduga mark silff, som betalas skulle, ty hertogen talade på stoor skadhageld, ther före wordo fyra tusende aff slaghet. Och skulle konung Eric haffua Lödöse slott i pant så lenge han skulle få silffret, och en Swensk riddere som heet her Swantopolk skulle haffua slottet inne och giffua konung Eric hundrade löduga mark silff hwart åår, så lenge all summan betaladt wardt. Waldemar och Magnus forlijkte.Och konung Eric lagde sich thå ther emellen at hertogen och konung Waldemar skulle warda forlijkte, Ty at konung Waldemar achtade bliffua i Danmark och ther hade han Malmö och Träleborg som han hade fååt i brudhaskatt med drottning Sophia, och epter thet at samma Sophia nw war dödh, begerede han intit regemente, vtan aleenast sitt arffua godz, orh toogh han sich ena hustru i Danmark som heet Chirstina, och när hon dödh war, fick han greffuans dotter aff Getzskogh, som heet Katherina. Och noghot ther epter at konung Eric hade förlijkt bådha brödherna, kom konung Waldemar til Askanääs, ther vplätt han sinom brodher hertog Magnuse ey aleenast then halff part aff rijkit som honom tilsagder war, vtan och all then rett som han hade til heela rijkit, och gaff honom ther vppå sitt breff i rikesens rådz närwaru, Och giorde han samma vplätning aff en frij wilia onödd, och otwingat, och forplichtade han sich widh ban til at aldrig wilia saka ther vppå. Och skal man weta i then tijdhen och noghot tilförenne, pläghade the som noghro contracter eller stoor forplichtelse giorde, giffua noghro biscopar befalning at banlysa sich om the icke höllo thet the loffuade, Så giorde och nw konung Waldemar, och än thå, at han så wedhersade rikit, wille doch hertog Magnus icke gerna taga sich konungs nampn vppå. Men epter thet at rikesens rådh wåro thet så högeliga aff honom begierende, giorde han thet, Ty at thet wart föregiffuit at hans brodher war för sitt löszachtiga liffuerne och ostadughet skuld, icke
