epter Christi byrdh trettan hundrad och otta åår, noghot för påscha, ther bleeff forhandlat med hwad wilkor konung Birger skulle giffuas löösz, och hwad forplichtilse han göra skulle. Om eedher och förplichtilser. Och all the wilkor och förplichtilse som aff honom begierades ther gick han vynder och giorde ther så swåra eedher vppå, at han swoor vppå sacramentit at alt skulle wara en afftalat sack, och han skulle aldrigh noghot stempla lönliga eller openbarliga emoot rikit eller hertogarna, och med then part som honom war tilsagder aff rikit, war han til fridz, och alla the articlar som i forlijkningene vpteeknade woro, stadhfeste han med sacramentit och sådana eedher at gruffueligit war, Men thet bleeff intit hallet. Ja thet pläghar gemeenliga så skee i werldenne, at jw swårare eedher och forplichtelse med breff och insigel, jw mindre warder thet hållit. Ty at om han som forplichtelsen gör är en redelig och skälig man, thå haller han wel thet han loffuar, än thå at han inghen eedh eller breff giorde ther vppå. Hwar han och är oredhelig, så hielpa breff och insigel och swåra eedher ganska fögho, För ty man finner jw noghon orsack ää hurudana hon wara kan, ther man tagher tilfelle vthåff och segher sich icke wara plichtig til at halla thet som loffuat är. Eens mandz eeghen infödda ära och redeligheet gör meera ther til at ordh och lyffte hållen warda, än monga eedher, breff och insigel, och iw meera eedher och forplichtelse then eene begierar aff then andra, jw mindre troor han honom, Ty at om han troodde honom wel, thå begierade han icke monga eedher aff honom. Epter thet nw at then ene ingen troo setter til then andra, är fögho vndrande, at honom en ringa troo hallen warder, Foordom dags war troo och ära i werldenne, och fögho breeff eller eedher, men med tijdhen forminskades troo och ära, och förökades eedher, breff och insigel. Så skal man thet och besinna at jw swårare eedher och forplichtelse som giorda warda, jw meera legger dieffuulen sich
