them som the förtrykt haffua, Sådana seer man noogh tilförenne skeedt wara, huilkit och än nw så skee kan. Thet är offta skeedt, at the ther weldeligha andra vndertrycht haffua, haffua sielffue så förtrychte wordet, at the moste tijgia nådh aff them, som the ingen nådh bewijste mädhen the rådhandes wore, Ja thet är så werldennes lopp, at somblige nidh och somblige vpp, ther mogha bådhe höge och låghe retta sich epter.
Rwnescrifft.Nw förra än wij gåå in til wor materie, skal man weta at i woro Swenska Cröneker finnes ganska lijten rettelse, huru her i rijkit haffuer tilstådt förra än Christendomen hijt kom, ty at woro förfädher haffua antingen lithit eller och intit ther om scriffuit, hwar the och noghot scriffuit haffua, thå är thet förkommet med then scrifft som här foordomdags brukades i landet, then man nw kallar Rwnebokstaffuer. Haffuer noghot warit scriffuit thå haffuer thet wisseliga warit scriffuit met Rwnescrifft, ty at then Latiniska scrifften.Latiniska scrifften som man nw brukar, kom först hijt i landet med them som Christendomen hijt förde, och när then Latiniska scrifften vptooghs, thå med tijdhen förlagdes then andra, så förlagdes och alt thet som med then scrifft scriffuit war. Doch haffuer än thå then förra scrifften noghon tijdh wordet brukat, breedhe widh then Latiniska scrifften, thet noogh är merkiandes aff the Rimstaffuer som bönderne än nw bruka, och aff mongha Rwnosteenar som vpsatte äro sedhan Christendoomen hijt kom. Finnes och teslikes i gambla laghböker och andra scriffna Swenska böker, noghro Rwnobookstaffuar insatta i bland the Latiniska scrifftene. Men ware nw ther om huru thet wara kan, hwad woro förfädher noghot scriffuit haffua med theres Rwnescrifft eller ey, thet är jw wist at til oss är ganska liten rettelse kommen, huru här i rijkit tilstodh förra än Christendomen hijtt kom. Och än thå at then Danska Cröneken mykit föregiffuer hwad fordomdags skal heetas i tesse try rijke skeedt wara, och reknar longt til baka, Så
