är, ther gör hwar och en som honom löster, och bliffua så mångha tyranner. Ther före är bettre lijdha och vmgella med sin retta herra, än at warda vnderkuffuat aff monga. Thenna grunden synes rikesens rådh haffua hallet Engelbrect före, än thå at the woro vnder stoor träldoom, haffua och gerna welat wara förlåssade, Doch syntes them icke än nw haffua redheligha saak noogh ther til, at the skulle trädha i frå thet huldzskap och mandzskap som the konungenom sworet hade. Thå Engelbrect förnam at the stodho faste i theras sinne, sloog han på en annan strengh, och sade them thet aluarliga til, at the antingen skulle seya konungenom huldskap och mandzskap vp, eller thet skulle kosta them lijff och godz, och han wille tagit them strax widh halsen. När rikesens rådh thet hörde, sade the sich wilia fölia hans wilia epter, ty om the thet icke giordt hade, thå hade theras gårdar wordet till sköffuels giffne, och bönderne hade slagit them i hääl, Ther före hade the nw orsack noogh til at seya konungenom huldskap och mandskap vpp. Rikesens rådh vpsade konungenom huldskap och mandskap.Så beramade thå Engelbrect breffuet, med huilkit the vpsade konungenom theres huldskap, troskap och mandzskap, The beseglade thet och sende thet til konung Eric. Thå thetta så bestelt war, foor Engelbrect til Ringstadaholm, thet fick han strax in med dachtingan, för ty Henric Styke fruchtade stoorligha för then flotaborg som giordh war. Thädhan droogh Engelbrect till Stäkaborgh, ther Johan Wale war som flydde i frå Köpings slott, och med första dachtingan fick han slottet in, och thet antwardade han biscop Knut i händer. Så kallade han Östergötharna til Suderköping, och handlade så med them at en part aff them droogh nidh til Stäkaholm, huilkit en Dansk man inne hade som heet Lage Röödh, thet bestallade the och lågho ther före i sex wikur, Men epter thet the icke kunde winna thet, ther före sattes thet i dagh til Sancti Martens tijdh. En part aff Östgötarne som hade Herman Berman til höwitzman droogh till
