nu her Steen dödh war, och fiendenar komo vpdragandes, komo the Suenske herrar i Vpland offta tilhopa, stundom på Tönnelsö, stundom på Engsiö och annorstädz och rådzslogho huru the skulle göra fienderna mootstond, Men thet wille jw intet lyckas för them, effter thet the inghen höffuitzman hadhe. The Suenske drogho icke offuer eens.Bönderna woro wel offta försambladhe, men adhelen drogh icke öffuer eens, Somblighe sadhe sigh icke wilia strijdha för än the wiste sigh en höffuitzman igen, somblighe sadhe sigh wilia strijdha för her Steens barn, och en part sadhe korth ney til. Frw Christina, her Steens effterleffuerska, med Stocholms stadh, och them hon medh sigh hadhe, screff them offta til at the skulle föreena sigh, och göra fienderna mootstånd, doch achtadhes sådana scriffuelse intet, Ingen wille heller tagha sigh höffuitzmandzdömet vppå. På thet sijdsta wordo the så öffuereens, at the skulle möta fienderna widh Strengnes i Illersund, och ther war församblat ganska mykit folk til mong tusend, bådhe hoff folk, bergsmen och bönder, och tå woro fienderna i Westerårs. Och när the fingo weta at sådana folk war församblat i Strengnes, drogho the titt, Och war thet altijd theres ordspråk, at the wille slås med bönder, ehuru monge the woro, om än bönder regnadhe aff himmelen.
Tå nu fienderna komo draghandes, begynte somblige aff adhelen göra anskrij, at the wille weta för hwem the skulle stridha, och inghen wille tagha sigh höffuitzmandzdömet vppå, och regera folket. Therföre bleeff tå hela häären förskingrat, så at ingen wille bidha fienderna, Och thetta skedde på Måndaghen i Fastelaghen. Och samma dagh om afftonen komo fienderna til Strengnes, och meste parten aff adhelen som widh Illersund hadhe försambladhe warit, komo samma affton til biscop Matz til Tönelsö. Ther wardt så beslutat at man skulle dagtinga med fienderna, och strax om morgonen screff biscopen Otte Krumpe til,
