och begäradhe leyde, fick och strax then, och gaff sigh så strax med några aff sitt capittel til Strengnes. Och togh tå biscop Mattz i dagh med fienderna ifrå Tijsdaghen i Fastelaghen in til Fredaghen effter Huitesöndagh, thet war i elloffua daghar. Therförinnan skulle the Suenske herramän koma til hopa, och bliffua öffuereens, huadh the heller wille slås med fienderna, eller gå them til handa på konung Christierns wegna, I medhel tijdh skulle fienderna huarken brenna eller mörda, men rooff kunde ingen förtagha them. Möte i Upsala.Så gingo strax tå bodh och breff vth, at all adhelen skulle innan försagdan tijdh koma til Vpsala, huilket och så skedde, Erchebiscop Göstaff gaff sigh och titt. När nu alle som til Vpsala komma kunde eller komma wille, ther kompne woro, kom och Otte Krumpen och Karl Knutson, och någhre andre konung Christierns capitenere, med några feniker knecter ther til med. The Swenske wille gå k. Christiern til handa.Tå wordo the Suenske som ther tilstädes woro eendregteligha så öffuer eens, at the wille gå konung Christiern til handa, och begynte sedhan dagtinga med Otte Krumpen och the andra på heela rikesens rådz wegna. Hadhe och bodh til frw Chirstine och flere aff adhelen som i Stocholm woro, at the skulle besökia samma möte, Men the wille intet ther til. Therföre handladhe tå the som til städes woro i Vpsala med Otte Krumpen och the andra som med honom woro, the ther bewiste med konung Christierns breff sigh haffua fulla macht til at seya alla wilia och wenskap til, som sigh til wenlig dagtingan giffua wille, och gå konung Christiern til handa. Och all owilie som bådhe i konung Hanses tijdh och sedhan vpkommen war, skulle til euigh tijdh wara en afftalat saak, och ther gåffuos mong breff vppå. Så wardt och vthloffuat, at huar och en skulle få bliffua widh Sueriges lagh, frijheter, och godha gambla sidhwenior, och at hwar och en aff frelset som förläningh hade aff crononne, skulle then behalla. Och för samma löffte skull gåffuo
