icke mykit brukat fremmande warur, noghra fåå vndantaghandes som fördes aff fremmande land, Ther fore woro ey heller monge köpmen, och fåå köpsteder. Ey sådana kräseligheet som nw är.Bonden droogh sådana cledhe som han sielff giorde, war ey heller sådana kräseligheet och öffuerflödogheet i landet, som nw är, Ty behöffdes och icke så monga fremmande warur, epter thet the icke woro i brukning. Köpslaghan.Men the warur som här inrijkes fullo och giordes, them köpte the på theras köpungar aff hwar annan, ock gåffuo waru för waru, och wore warunar satta på mark, öre ock ortugh (som thå åttugh kallades) såsom myntet, huilkit nogh merkiandes är aff then östgötzska laghbokenne, then ther talar om öre wadhmal och mark wadhmal, så at tolff alna reknades på en öre, Thet är sex och niyotiyo alnar på ena mark. Så haffua ock andra warur (vtan twiffwel) warit wordadhe, på mark, öre och ortugh, och ther haffua the giffuit warunar vth epter, Så at mark lärefft för mark wadhmal, eller annat sådana, epter som marknadz gonger haffuer warit, Och sådana köpslaghan skeedde på theras köpungar, eller marknadz städher. Köpstädher.Men the städher som noghot kunde räknas for köpstädher woro tre, Byrköö, Sichtuuna ock Scara, Ock synes Byrköö haffua warit äldzt, ty at thädhan haffua andra städher fååt theras stadzlag, och kallas än nw somestedes Byrköö rett. Men Sichtuuna haffuer warit then störste stadhen, hwilkit med mongh stycke noogh bewijsas kan, och haffuer i longh tijdh warit widh macht, sedhan Christendomen kom hijt i landet. Så skal man ock weta at fordomdags war här litit mynt i landet men thet war gott silff mynt, så mykit thet war, så at en lödig mark silff, thet war en mark peninga, huilkit ock noogh bewijsas kan med Sichtuna mynt, ther fyra små peninga halla itt halfft qwintin silff, Men thet mynt som större war, thet höölt ock meer epter som ordinantien i myntet wara pläghar. Engilsk mynt war här och mykit gäfft och gengse, och finnes offta i gammul breff ock register
