kallat them til hopa. Anno domini Mcclxxiij thå bliffuo Sancte Erics been fördh i frå gambla Vpsala til niya Vpsala, Vpsala kyrkia.Och thå war ther icke vtan en träkyrkia ther nw står domkyrkian, men grundwalen war doch lagder och någhot ther vppå mwrat, och innan för mwren stoodh träkyrkian. Och skal man här merkia at i förstonne wore icke monga kyrkior aff steen här i rikit, vtan alla haffua the jw mest warit bygda aff trää, icke haffua heller kyrkionar warit så monga som the nw äro, vtan itt heelt herade haffuer icke hafft meer än ena kyrkio, Och ther fore warder berördt i laghbokenne om heredzkyrkior. Ättehagar.Pläghade icke heller folket så begraffuas alt i hoop i kyrkiogårdar som nw skeer, vtan hwar släkt hade sin eeghen ättahaga i sin boolstadh, hwilka man än nw monga seer för öghonen. Och ther före finnes bescriffuit i the gambla laghböker som her i Swerige brukades för trij eller fyra hundrade åår sedhan, at then som åtte så mykin jordh som han kunde begraffuas vthi, thet är siw fötther i längdenne och tree fötther i breddenne, then recknades för jordhäghande, än thå at han hade borth soldt all annor jordh. Men hade han och såldt sijn läghrestadh medt, så kalledes han all säla, then ther all jordh borth såldt hade, och räcknades icke för en bollfast mann, aff huilkit nogh merkiandes är, at the så åtte theres läghrestädher, at the kunde sälia them borth. Sådana begraffningar synas många städes än nw medt jordh höghar, sådana som är widh gamble Vpsala, ther konungar (vtan tuiffuell) begraffne äro, på Byrköö teslikis. Sommestedes äro och steenar satta kringh om graffuanar, och är än nw thet rychtett at ther skola Jettar wara begraffne. Och ther som rwnostenar stå, ther haffua och warit begraffningar, och på samma stener finnes intit annat scriffuit vtan theres nampn som ther begraffne äre, och theres som stenen vpsatte, På monga stenar finnes Litu reisi thet är, then och then, huad the hete, lethe reesa vp steenen.
