delägare, som gitter visa, det fel i uträkningen blifvit begånget vid skiftet, äger att inom trenne år, efter det fastställelsen å skiftet meddelades, hos ägodelningsrätten söka jemkning i sin lott, och i följd deraf få sin ägoskilnad ändrad. SkiftesStadgan den 4 Maj 1827, 15 Kap. 3 §.
2.
Mellan Bolbyar.
Under Landskapslagarnes period, då de sedermera uppkomna Säterier, Herregårdar och andra benämningar å jordegendomar voro okända, omfattade ordet By all slags större jordegendom till skilnad ifrån þorp, vare sig att byn ägdes af en enda bonde eller flera gemensamt. Skilnaden mellan by och þorp bestämdes enligt y. WGLagen JB. 36 sålunda, att i by borde finnas minst half tylft boænde mannæ. Ehuru flera nya benämningar å jordegendomar tid efter annan uppkommo, och ordet by enligt allmänna språkbruket numera företrädesvis betecknar samfällig jordegendom, delad i 2 eller flera gårdar; så erhöll likväl ordet by såväl i Landskapslagarne som 1734 års lag samma vidsträckta betydelse, som förekommer i Landskapslagarne. Rubriken till 12 Kap. JB. i nu gällande lag och alla de ställen der ordet by i berörde samt 15 Kap. samma balk förekommer, måste derföre tolkas extensivt, och omfatta all slags sjelfständig jordegendom till skilnad å ena sidan från utjord och å den andra från de å jordegendomen byggda och dertill hörande torp.
Enligt Götalagarne gällde, såsom gräns mellan byar, framför alla andra märken 3 års gammal gärdesgård, i annat fall råmärken, emellan hvilka gränsen skulle sträcka sig i rät linea, dock så att den raka linien måste vika för laga häfd eller så stort vattendrag, som kunde drifva en qvarn[1]. Låg sådant vattendrag mellan 2 byar, ägde hvar by hälften hvar utan afseende på byarnes olika storlek. Enligt HelsLagen sträckte sig byarnes äganderätt i vatten endast till smasund och nor eller smala sund, der de ägde hälften hvar, men i sjöar eller sund hade de endast rätt att disponera stränderna till fiske med not och nät.
Svealagarne innehålla vida noggrannare föreskrifter om
- ↑ Þerræ skal hwærghin innan gærdhs callæ, þæt sum standit hauir þre winter oc þrim lenger, þær a by witu firi. Y. WGLagen JB. 37. Nu æ hwar sum mötas synrætta ok lagha hæfþi þa rinder laghhæfdi synrættu. ÖGLagen BB. 28. 4.
