Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
12

utgjordes af sådan jord, som någon granne i byn ursprungligen uppbrukat af odlingsmark, belägen inom byns område, men skiljd från den kring tomterna liggande gamla odaljorden. Denna jord kallades i Götalagarne[1]. Utskipt, i Svealagarne[2] Uppgiærþir, Op giærþ, och skulle i allmänhet endast un­der nyttjanderätt på viss tid få innehafvas af odlaren och vid uppkommet skifte lika med den öfriga by-samfälligheten delas mellan alla grannarne i byn, men kunde ock enligt Svealagarne under vissa omständigheter blifva odlarens en­skilda egendom utöfver byamålet och sedan vid arfskifte mel­lan odlarens arfvingar skiljas från hemmanet i bolbyn. Man finner häraf, att enda skilnaden mellan dessa bägge slag af fast egendom låg i sättet för deras uppkomst, och om äfven deras egenskaper och rättsförhållanden till de bolbyar på hvars mark de lågo i början voro olika, så försvann dock denna skilnad helt och hållet under tidernas längd. I motsats mot hemmanet i bolhyn med dess odaljord kallades de bägge med ett gemensamt namn: Umeghn, Om æghn, och skulle, der de funnos, vid afvittring eller arfskifte tillfalla dem, hvilka togo mindre lott i den arffallna jorden, och vid utmätning för gäld alltid försäljas, innan hemmanet i bolbyn tillgreps[3]. I Christoffers LandsLag BB. 14: 5 omnämnes Urfjelder i allmänhet såsom en känd sak, utan att begreppet närmare bestämmes, än att Urfjelder låg antingen i akrom eller ängiom och således hufvudsakligen bestod af inrösningsjord; ett vilkor, som redan var bestämdt uttaladt i Landskapslagarne[4].

I Landslagens[5] TingmålaBalk 27 Kap., der det stad­gas, i hvilken ordning bondens egendom skulle utmätas, förekommer ordet Utjord första gången och synes der vara användt i samma bemärkelse, som Umeghn, eller i motsats mot hemmanet i bolbyn och dess odaljord. Samma jord så­ledes, som i förhållande till bolbyn, å hvars mark den låg, kallades Urfiælder eller Uppgiærdir, benämndes åter i för­hållande till det hemman, hvars ägare jorden tillhörde, Umæghn eller Utjord. Urfjælder och Utjord voro derföre endast

  1. Ä. WGL. JB. 7: 2; y. WGL. JB. 17; ÖGL. 2: 1
  2. UplL. WB. 21; SML. BB. 13: 1; y. WML. BB. 21.
  3. ÖGL. ÄB. 9: pr; UplL. ÄB. 12, 13; TB. 8: pr; SLL. ÄB. 1: 1; y. WML. ÄB. 12: 1; TB. 17: pr, 2; LL. ÄB. 9: pr.
  4. Se de i not. 4 föreg. sida citerade lagrum.
  5. I det enda manuscript af MELLag, som vi haft tillfälle att rådfråga, saknas de 23 sista kapitlen af TingmålaBalken, och såle­des äfven det 21 Kap., som efter hvad rubriken synes antyda, skulle motsvara det 27 Kap. i ChrLLag.