inbegripes i hvad som förut blifvit omförmäldt.
Bönderne äro alle frie. De indelas i 1:o Odal-Bönder, som ej allenast med full egendomsrätt besitta sin jord, utan äfven om de försälja den, bibehålla för sig och efterkommande bördes-rättighet till densamma efter en viss stadgad ordning. 2:o Bönder, som öfver deras inköpta jord för öfrigt äga full besittningsrätt, men icke odal-rätt; utan igenom börd af Odalsmän kunna fördrifvas ifrån deras hemman. Desse bönder kallas vanligen Jord-rottor: de erhålla likväl Odalrätt, om de i 10 år besitta jorden, utan att börd af Odal-arfvingar blir anmäld. 3:o De som mot afgifter eller för arrende bruka annars jord, torpare och husmän.
Adeln är i Norge mest utgången. Likväl skola ibland Odal-Bönderna finnas åtskillige slägter, som härstamma ifrån den äldsta Norska Adeln och äfven från Norges fordna Konungar. Desse Bönder förvara ganska noga deras slägtregister och stamtaflor, äfven som deras urgamla vapen och sköldemärken målade på gamla fönsterrutor, eller inhuggna på stockar,
