vi nu årligen kontribuera till röjande och odling af fjärran länder utan någon som helst vinst för vårt eget land.
Det är också klart, att skogsägarne härmed skulle vinna en önskvärd tillökning i arbetskraft och att därigenom en mängd för afverkning och skogsvård nödiga arbeten kunde göras både fortare och billigare än nu är fallet.
Vår önskesats beträffande denna punkt lyder således:
Att staten och öfriga skogsägare måtte, till framkallande af nybyggareinvandring till Norrland, i skogstrakterna upplåta odlingslägenheter och husbehofsskog m. m. med full äganderätt åt svenska män, så att nybyggaren kan blifva laglig och till staten skattebetalande ägare till jorden; och att till dessa nybyggares hjälp vidtagas de öfriga åtgärder, som kunna finnas lämpliga.
5. Att kreatursbete i de egentliga skogarna förbjudes eller åtminstone i möjligaste måtto inskränkes.
Den skada betande kreatur kunna göra på skog synes nog mången vara så obetydlig, att den ej skulle behöfva tagas med i räkningen och än mindre behöfva betonas såsom en af hufvudpunkterna vid frågan om rationell skogsvård; men denna skada är dock högst betydlig, om äfven iakttagelserna häröfver i Norrland ännu ej äro så omfattande, att vi med ett slående statistiskt material kunna fullt ådagalägga densamma. Från andra trakter, t. ex. Norra Amerika och Södra Europa, hafva vi så talande bevis därpå, att det är hög tid för oss att
