them af något värde, kunna the, vid tillfälle, för sig sjelfva utgifvas. Men jag hoppas, att ej månge lära tycka sådant mödan wärdt. Åtminstone trodde jag ej, att the borde begynna ett värk, thäri jag gärna, öfver allt, ville hafva en historisk tillförlåtelighet. Jag har låtit Svenska Prinsen STYRBJÖRN börja, efter jag om honom fann någorlunda sammanhängande öden. Såsom ett inträde til värket eller ett prof thäraf, lämnas thärföre här hans lefverne åt Läsarens omdömme.
Then störste Historicus är ej i rättighet, att utesluta the undervärk och dickter, som allmänneligen och hos the älldsta Auctorer anföras om någon Person, eller vid något tillfälle. Man kan unna honom, att säga sin mening och att i thet högsta vara Scepticus, men ej att alldeles sådant utesluta. Ty thet är hans egenteligare sysla att berätta, än döma. När jag hade
