af: nu, sedan friden var återställd, och HARALD uti omständighet, att kunna utföra, hvad han lofvat; ville STYRBJÖRN äfven, att sådant borde ske utan krus, och saken ej vidare förhalas genom invändningar och konstig utdrägt. Men han förfor annat. HARALD hade väl fått frid med Käjsar OTTO, men viste ej vidare någon lust för ett nytt tåg till SVERIGE. Tvärtom hade han för thetta blandat sig i andra vidlyftigheter med NORIGE, sedan han en gång, hvad thetta riket beträffar, genom HÅKAN Jarls egennyttiga och ensidiga uppförande var ledd uti afsigter, som om the ej mer syftade till thes nytta, åtminstone mindre öfverstego thes förmåga. Thet var att gjuta olja uti ellden, och reta med flit en hämdgerighet, som nästan alldrig kunde vara stilla. Sedan han thärföre hade gjort anstallt om krigsfollks värfvande i sina inkräcktade orter vid HOLLMGÅRD, som borde föras till JOMSBORG, att thär afbida hans återkomst; drefs han i yra och bitterhet till DANNEMARK. Thär anföll han HARALD Blåtand, i uppsåt att låta
Sida:Om Styrbjörn.pdf/52
Den här sidan har korrekturlästs
52
Om Styrbjörn
honom
