auktoriteter för mina särskilda uppgifter, och jag måste bedja läsaren sätta sin lit till min noggrannhet. Tvifvelsutan hafva äfven misstag insmugit sig, dock tror jag mig allestädes hafva åberopat blott tillförlitliga källor. Jag kan här öfverallt blott anföra de allmänna slutsatser till hvilka jag kommit, bifogande endast få upplysande fakta, men dessa skola, som jag hoppas, i de flesta fall göra tillfyllest. Ingen kan bättre än jag inse nödvändigheten af att med alla deras detaljer meddela alla fakta, på hvilka mina resultat stödja sig, och jag hoppas få göra det framdeles i ett annat arbete[1]. Ty jag vet väl, att i denna bok kommer att afhandlas knappt en enda punkt, vid hvilken man icke kunde anföra fakta som synas leda till rakt motsatta åsigter. Men ett riktigt resultat vinnes blott genom att sammanställa alla grunder och fakta, som tala för och mot hvarje enskild fråga, och noga afväga dem emot hvarandra, men detta kan icke rätt väl ske här.
Då en naturforskare reflekterar öfver arternas uppkomst och dervid tager i betraktande organismernas ömsesidiga slägtskap, deras embryonala förhållanden, deras geografiska utbredning, deras uppträdande i olika geologiska perioder och andra dylika omständigheter, så är det lätt begripligt, att han kommer på den tanken, att arterna icke äro skapade oberoende af hvarandra, utan härstamma från andra arter, på samma sätt som varieteter. Det oaktadt torde denna åsigt, till och med om den vore välgrundad, icke hafva full giltighet, så länge det icke vore möjligt att visa, hvilka förändringar de talrika arter som nu bebo vår jord hafva undergått, så att de kunnat vinna den fullkomliga och efter deras lefnadsförhållanden så väl lämpade byggnad, hvilken med rätta ådrager sig vår beundran. Naturforskare hänvisa ständigt på yttre omständigheter, klimat, näringsämnen o. s. v. såsom de enda möjliga orsakerna till arternas variationer. I mycket inskränkt mening kan detta vara sant, såsom vi framdeles få se. Men man skulle gå för långt, om man ville i dessa yttre omständigheter se orsaken t. ex. till hackspettens organisation, bildningen af hans fot, hans stjert, hans näbb och hans tunga, hvilket allt sätter honom i stånd att plocka fram insekter under trädens bark. Samma vore förhållandet med misteln, en växt, som hemtar sin näring från vissa träd, och hvars frön måste spridas af vissa fåglar, och hvars
- ↑ År 1868 utkom i två volymer Darwins stora arbete, ”On the variations of animals and plants under domestication”, och i inledningen dertill lofvar författaren att framdeles utförligt behandla hvarje kapitel i detta verk. Ö. a.
