urvalet. Då vi se huru vigtigt ställflyttningsorgan svansen är hos de flesta vattendjur, kunna vi måhända på detta sätt förklara dess närvaro och mångfaldiga bruk hos så många landdjur, som i sina lungor eller modifierade simblåsor förråda sitt aqvatiska ursprung. Då en väl utbildad svans blifvit formad hos ett vattendjur, har den sedan blifvit förarbetad till alla möjliga ändamål, till flugsmälla, till griporgan, eller till ett medel att vända, såsom hos hunden, ehuru detta hjelpmedel måtte vara svagt, då haren, som knappt har någon svans kan vända sig hastigt nog.
För det andra torde vi stundom med orätt tillskrifva karakterer en stor vigt, hvilka hafva uppkommit af sekundära orsaker oberoende af det naturliga urvalet. Vi böra ihågkomma, att klimat, föda etc. sannolikt hafva något, kanhända stort direkt inflytande på organisationen; att karakterer uppträda enligt lagen om återgång, att vexelverkan är ett vigtigt element vid förändringarna, och slutligen att det sexuela urvalet ofta har i hög grad modifierat de högre djurens yttre karakterer för att gifva en hanne någon fördel i striden mot andra hannar eller att tjusa honan, och karakterer, som erhållas genom sexuelt urval, kunna öfvergå på båda könen. En modifikation, som på något af ofvannämda sätt kommit till stånd har först varit utan någon direkt nytta för en art, men har sedan begagnats af dess afkomlingar under nya lifsvilkor och nya lefnadsvanor.
Om till exempel endast gröna hackspettar funnits och vi icke kände till de många svarta och brokiga som finnas, så vågar jag påstå, att vi skulle ansett denna gröna färg vara särdeles lämplig att dölja denna i träd klättrande fågel för dess fiender och att följaktligen denna karakter vore af vigt och hade förvärfvats genom det naturliga urvalet; men i sjelfva verket beror färgen sannolikt till största delen på det sexuela urvalet. En klättrande palm på Malayiska arkipelagen stiger upp ända till de högsta trädtoppar med tillhjelp af särskildt konstruerade hakar, som äro samlade i grenspetsarna, och denna inrättning är otvifvelaktigt af största vigt för växten. Men då vi på många träd, som icke klättra, se liknande hakar, hvilka sannolikt tjena till skydd mot betande däggdjur, såsom man har skäl att tro på grund af de tornklädda arterna i Afrika och Sydamerika, så kunna hakarna af denna palmart hafva bildats först för detta ändamål och sedermera begagnats af växten till andra förrättningar, då den undergått vidare modifikationer och blifvit klättrande. Gamens nakna hud å hufvudet antages i allmänhet såsom en direkt anordning för att rota i ruttna lik, och detta kan vara förhållandet, eller det kan möjligen
