emellan sina käkar i stället för att bäras af dem, såsom förhållandet är med F. rufescens. En annan dag observerade jag till min förvåning ungefär ett tjog myror af F. sanguinea gå omkring på samma fläck tydligen icke för att söka föda; de närmade sig en oberoende koloni af slafmyror (F. fusca) och blefvo kraftigt tillbakadrifna; stundom hängde sig trenne af dessa myror på sina angripares ben. De sednare dödade obarmhertigt sina små motståndare och buro deras lik såsom föda hem till sitt bo på tjugunio alnars afstånd; men de lyckades icke få några puppor att uppfostra till slafvar. Jag gräfde upp några puppor af F. fusca från en annan myrstack och lade dem ned på bara marken nära stridsplatsen; dessa anammades med begärlighet och fördes bort af tyrannerna, som kanhända inbillade sig, att de slutligen blifvit segrare i sista striden.
På samma gång lade jag på samma plats några puppor af en annan art, F. flava med några få fullväxta af dessa små gula myror ännu fasthängande vid fragmenten af sitt gamla bo. Denna art begagnas stundom ehuru sällan till slafvar, såsom M:r Smith har beskrifvit. Ehuru arten är så liten, är den mycket modig och jag har sett den djerft anfalla andra myror. En gång fann jag till min förvåning en oberoende koloni af F. flava under en sten bredvid ett bo tillhörande F. sanguinea och då jag af en händelse bragte båda boen i oordning anföllo de små myrorna sina stora grannar med ett förvånande mod. Jag var nyfiken att få veta, om F. sanguinea kunde skilja pupporna af F. fusca, som de vanligen begagna till slafvar från pupporna af den lilla vilda F. flava, som de sällan taga till fånga, och det var klart, att de genast skilde dem. Ty vi hafva sett, att de begärligt och ögonblickligen grepo pupporna af F. fusca, hvaremot de blefvo mycket förskräckta, då de kommo i närheten af pupporna af F. flava eller till och med blotta jorden från deras bo, så att de genast sprungo sin väg, men efter ungefär en qvarts timma, så snart de små gula myrorna hade krupit bort, togo de mod till sig och buro bort pupporna.
En afton besökte jag en annan koloni af F. sanguinea och fann ett antal af dessa myror på hemvägen med lik af F. fusca (hvilket bevisade att det icke var någon flyttning) och en mängd puppor. Jag såg en lång rad af myror belastade med byte, hvilken räckte fyrtio alnar tillbaka till en stor tjock ljungknippa, der den sista individen af F. sanguinea kröp fram bärande en puppa, men jag var icke i stånd att finna det ödelagda nästet i ljungbusken. Nästet måste likväl funnits nära till hands, ty två eller tre
