hannar och honor fortfarande blifvit utvalda, som alstrade allt flera och flera af de mindre arbetarna till dess alla voro lika, skulle vi hafva en myrart med neutrer i nästan samma tillstånd, som de könlösa af Myrmica. Ty dess arbetare hafva icke ens rudiment af ocelli, ehuru hannar och honor af detta slägte hafva väl utvecklade ocelli.
Jag vill anföra ett annat exempel. Jag var så öfvertygad om att finna öfvergångar i vigtiga delar af kroppsbildningen emellan de olika kasterna af könlösa hos samma art, att jag med glädje begagnade mig af F. Smiths anbud af talrika exemplar från samma bo af en myra, Anomma, från vestra Afrika. Läsaren torde kanhända lättast uppskatta graden af olikhet hos dessa arbetsmyror, om jag i stället för att anföra verkliga mått uppdrager en strängt noggrann jemförelse: skilnaden var lika stor, som om vi såge en mängd arbetare bygga ett hus, af hvilka många voro fem fot och fyra tum höga och andra sexton fot, men vi måste äfven tänka oss, att de större arbetarna hade hufvud som voro fyra gånger så stora som de mindres i stället för tre gånger, och käkar som voro nära fem gånger så grofva. Käkarna hos de olikstora arbetsmyrorna voro märkvärdigt olika till sin skapnad och likaså tändernas form och antal. Men ett för oss vigtigt faktum är det, att ehuru arbetarna kunna grupperas i kaster af olika storlek, de dock omärkligt öfvergå i hvarandra och detta är förhållandet äfven med den vidt skilda skapnaden af deras käkar. Jag talar med tillförsigt öfver denna sista punkt, ty sir J. Lubbock aftecknade för mig med camera lucida de käkar, som jag lösdissekerade från arbetare af olika storlek. Mr Bates har i sitt interessanta arbete ”en naturforskare på Amazonen” beskrifvit analoga fall.
Med dessa fakta framför mig tror jag, att det naturliga urvalet genom att verka på fruktsamma myror eller föräldrar kan bilda en art som måste regelbundet alstra könlösa, antingen alla mycket stora med en viss form på sina käkar eller alla af liten storlek med käkar af helt annan skapnad, eller slutligen, och detta är den största svårigheten, ett slag af arbetare af en viss storlek och skapnad och på samma gång ett annat slag af arbetare af helt olika storlek och form; en graderad serie har först bildats såsom hos Anomma och derefter hafva de yttersta formerna alstrats i allt större och större antal genom urval af de föräldrar, som födde dem, till dess alla mellanstadier helt och hållet försvunno.
En analog förklaring har Wallace gifvit på det lika invecklade förhållandet, att vissa malayiska fjärilhonor regelbundet
